Kommunvapen

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Kommunvapen och allt det har att erbjuda. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle, genom dess tillämpningar inom olika områden, har Kommunvapen varit föremål för intresse och studier under lång tid. På sidorna som följer kommer vi att noggrant analysera alla aspekter relaterade till Kommunvapen, vilket ger en komplett och detaljerad vision som gör att vi bättre kan förstå dess betydelse och inflytande på vårt dagliga liv. Följ med oss ​​på denna rundtur i Kommunvapen och upptäck allt detta tema har att erbjuda.

Ett exempel på ett kommunvapen, vapnet för Borlänge i Sverige. Blasonering: Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver.

Ett kommunvapen är en kommuns heraldiska vapen. Det förekommer ofta i marknadsföringssammanhang och på broschyrer och blanketter samt på vägskyltar vid kommungränsen.

De allra flesta kommunerna i Europa har kommunvapen, liksom många kommuner i länder utanför Europa som har influerats av europeisk kultur. Vapnet föreställer nästan alltid något som har en nära anknytning till kommunen.

Vapnet skall följa heraldikens regler (annars är det per definition egentligen inget vapen). För detta ändamål kan kommuner i vissa länder få hjälp av en statlig heraldisk myndighet, till exempel i Sverige av statsheraldikern.

Vapnet för en kommun som har status av stad har ofta en murkrona ovanpå skölden. Denna ser något olika ut i olika länder.

Detaljutformning och tolkning av kommunvapen

Eftersom ett kommunvapen är just ett heraldiskt vapen, snarare än en logotyp, uppstår det ibland missförstånd kring ett kommunvapens detaljutformning. Det som gäller är blasoneringen, det vill säga beskrivningen av vapnets innehåll med ord. Till en och samma blasonering är olika detaljutformningar och konstnärliga tolkningar möjliga. I samband med att nätencyklopedin Wikipedia 2007 påstods använda ”förvanskade” versioner av vissa svenska kommuners vapen påpekade statsheraldikern Henrik Klackenberg att ”Ett kommunvapen är fastställt och registrerat som en beskrivning i ord och därför finns det lika många korrekta framställningar av vapnet som det finns konstnärer, så länge beskrivningen av vapnet följs.”

Se även

Referenser

  1. ^ ”Fel bild av Lerums kommunvapen”. Dagens Nyheter. 2 augusti 2007. http://www.dn.se/kultur-noje/fel-bild-av-lerums-kommunvapen/. Läst 11 januari 2014. 

Litteratur

  • Martin Früh, "Wappenakten", in: Jens Heckl (ed.), Unbekannte Quellen. „Massenakten“ des 20. Jahrhunderts. Untersuchungen seriellen Schriftguts aus normierten Verwaltungsverfahren, tom. 3 (Veröffentlichungen des Landesarchivs Nordrhein-Westfalen, 55), Duisburg 2015, s. 87-95
  • Rolf Nagel (ed.), Rechtsgrundlagen der Heraldik. Gesetze und Verordnungen des 19. und 20. Jahrhunderts (= Archivhefte, Band 19, Landschaftsverband Rheinland, Archivberatungsstelle). Rheinland-Verlag, Köln 1988.
  • Clara Nevéus (text), Bror Jacques de Wærn (illustrationer): Ny svensk vapenbok, Streiffert & Co Bokförlag, Stockholm 1992, ISBN 91‐7886‐092‐X
  • Clara Nevéus: Kommunvapen: Handledning för kommuner, Allmänna Förlaget, Stockholm 1987, ISBN 91‐38‐09833‐4
  • Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970, Drakings bokförlag, Mjölby 1994, ISBN 91‐87784‐07‐6

Externa länkar