Koldioxidekvivalent

I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Koldioxidekvivalent, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid. För att ge en heltäckande bild av denna fråga kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Koldioxidekvivalent, från dess ursprung till dess nuvarande implikationer. Genom en resa där vi kommer att analysera dess olika aspekter, avser vi att erbjuda ett detaljerat utseende som gör att våra läsare på ett brett och komplett sätt kan förstå den relevans och genomslagskraft som Koldioxidekvivalent har i det moderna samhället. Genom att presentera data, expertutlåtanden och vittnesmål försöker vi ge en berikande vision som inbjuder till reflektion och debatt om Koldioxidekvivalent.

Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning.[1] När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet.[2]

Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan (CH4) 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid.[3] Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter.

Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten och addera dem. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppen av varje växthusgas med gasens så kallade GWP-värde (global warming potential).

Enheter

Följande enheter är vanligt använda:

  • Av Förenta nationernas klimatpanel: miljarder metriska ton koldioxidekvivalenter = n×109 ton koldioxidekvivalenter (GtCO2e)[4]
  • Av industrier: miljoner metriska ton koldioxidekvivalenter (MMTCDE)[5] och MMT CO2e[6]
  • För fordon: gram koldioxidekvivalenter per kilometer (gCO2e/km) eller mile (gCO2e/mile)[7][8]

Se även

Källor

Noter

  1. ^ ”Koldioxidekvivalenter”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Ordlista/Koldioxidekvivalenter/. Läst 15 februari 2023. 
  2. ^ ”Koldioxidekvivalenter | Begrepp | Statistikcentralen”. www.stat.fi. https://www.stat.fi/meta/kas/ekvivalenttinen_sv.html. Läst 15 februari 2023. 
  3. ^ Bernes, Claes (2016-12). En varmare värld. Monitor 23 (3). Naturvårdsverket. sid. 80. ISBN 978-91-620-1300-4. Arkiverad från originalet den 3 december 2019. https://web.archive.org/web/20191203165112/http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/1300/978-91-620-1300-4/. Läst 23 december 2020  Arkiverad 3 december 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Denison, Steve; Forster, Piers M; Smith, Christopher J (2019-12-01). ”Guidance on emissions metrics for nationally determined contributions under the Paris Agreement”. Environmental Research Letters 14 (12): sid. 124002. doi:10.1088/1748-9326/ab4df4. ISSN 1748-9326. https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab4df4. Läst 4 februari 2025. 
  5. ^ ”Glossary:Carbon dioxide equivalent” (på engelska). ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Carbon_dioxide_equivalent. Läst 4 februari 2025. 
  6. ^ ”Inventory of U.S. Greenhouse Gas Emissions and Sinks: 1990–2018, p. ES-3”. US Environmental Protection Agency. 13 april 2020. Arkiverad från originalet den 14 april 2020. https://web.archive.org/web/20200414000128/https://www.epa.gov/sites/production/files/2020-04/documents/us-ghg-inventory-2020-chapter-executive-summary.pdf. Läst 1 juli 2020. 
  7. ^ ”How Clean is Your Electric Vehicle?” (på engelska). Union of Concerned Scientists. https://evtool.ucsusa.org/. Läst 4 februari 2025. 
  8. ^ Jake Whitehead (7 september 2019). ”The Truth About Electric Vehicle Emissions | RealClearScience” (på engelska). www.realclearscience.com. https://www.realclearscience.com/articles/2019/09/07/the_truth_about_electric_vehicle_emissions_111097.html. Läst 4 februari 2025.