I nästa artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Knallhatten. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Knallhatten varit föremål för studier och intresse för olika discipliner. Genom historien har Knallhatten spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling och påverkat så olika aspekter som kultur, ekonomi, politik och teknik. Genom omfattande analys kommer vi att undersöka de många aspekterna av Knallhatten, från dess mest grundläggande aspekter till dess mest samtida implikationer. Gör dig redo att fördjupa dig i en spännande resa som kommer att leda dig att bättre förstå vikten och innebörden av Knallhatten i dagens värld.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Knallhatten | |
Dagspresserie | |
---|---|
Originalnamn | Li'l Abner |
Manus | Al Capp |
Teckningar | Al Capp |
Ursprungsland | USA |
Syndikat | United Feature Syndicate |
Dagsstripp | 13 augusti 1934 - 12 november 1977 |
Söndagssida | 1935 - 13 november 1977 |
Genre | humor/äventyr |
Svensk publicering | |
Serietidningar och album | Enstaka seriealbum sedan 1949. |
Webbsidor | |
Officiell sida | Lil-Abner.com |
Knallhatten, (eng. Li'l Abner) är en amerikansk tecknad serie av Al Capp, producerad från 1934 till 1977. Serien, en av de tidigaste satiriska serierna, handlar om en familj s.k. hillbillies (i svensk översättning oftast "bondlurkar") i det fiktiva samhället Dogpatch, Kentucky.
Capp skrev och tecknade serien under hela dess levnad, men nyttjade också flera assistenter - bland dessa märks Frank Frazetta som mellan 1954 och 1961 skissade söndagsversionen av serien.
Knallhatten publicerades som dagsstripp i Expressen från 1944 tills serien lades ner 1977. Därutöver har den bland annat publicerats som biserie i serietidningen 91:an åren 1956–1959, och sedan 1949 i enstaka seriealbum.
Serien har filmatiserats ett flertal gånger, såväl för bio som för tv.