Karl IX:s Göteborg
I dagens värld har Karl IX:s Göteborg blivit ett ämne av intresse och debatt för ett brett spektrum av människor. Med sin växande relevans i samhället fortsätter Karl IX:s Göteborg att generera olika åsikter och perspektiv som påverkar individuella och kollektiva beslut. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan, utövar Karl IX:s Göteborg ett betydande inflytande på hur vi tänker och agerar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Karl IX:s Göteborg och dess inverkan på våra liv, såväl som konsekvenserna detta har för framtiden.
Göteborg var namnet på en stad som fanns 1603-1611 och var föregångare till dagens Göteborg. Eftersom den grundades av hertig Karl, sedermera Karl IX, brukar den numera kallas Karl IX:s Göteborg för att skilja den från den nuvarande staden.
Staden grundades vid kronohemmanet Färjestaden på Hisingen (senare Färjenäs) i nuvarande Västra Götalands län. Avsikten var att skapa en handelsplats, närmast en enklav för naturaliserade utlänningar, främst holländare. Läget motiverades av närheten till Älvsborgs slott på andra sidan Göta älv. Staden brändes ned redan 1611 av danska trupper, och nästa Göteborg grundades några år senare i stället på sin nuvarande plats, något uppströms älven.
Historia
Huvudorten i västra Sverige var sedan 1572 Nya Lödöse, som detta år återfick sina stadsprivilegier. Även Gamla Lödöse fanns sedan 1586 med bland rikets städer, då stadsrättigheterna knöts till greve Per Brahe d.ä.:s stora förläning i Västsverige. Från 1590-talets början ansökte borgarna i Gamla Lödöse om att få sina privilegier fastställda av Kungl. Maj:t. Detta skedde på hösten 1602 genom att kronan bytte till sig Gamla Lödöse och Alvhems gård, mot ett område i Vartofta härad i Västergötland samt några socknar i Småland.
Från mars 1603 började hertig Karl att planera för grundandet av en tredje stad vid älvmynningen. Den 14 mars 1603 utfärdas interimsprivilegier i 7 punkter, men först den 14 augusti 1607 undertecknas de permanenta i 53 punkter. Syftet var att stimulera och stärka handeln i området, vilket skulle tillföra statskassan nödvändiga resurser. Genom att låta holländare bosätta sig och verka i den nya staden, under mycket fördelaktiga villkor, kunde dessa göra omfattande affärer med svenska kronan. Staten använde pengarna till värvning av trupper för polska och ryska krigen, med mera och holländarna kunde räkna med omfattande handelsinkomster.
Den 9 november 1603 utfärdades en fullmakt för holländaren Cornelius Corneliusson, som fick ansvara för uppbyggnad av den nya staden.
Se även
Källor
- Fröding, Hugo (1908-1924). Berättelser ur Göteborgs historia. Göteborg. Libris 418516
- Scander, Ralph (1975). Karl IX:s Göteborg på Hisingen: en holländsk koloni med svenskt medborgarskap. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 10. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 1203034
- Schånberg, Sven (1981). Göteborg. Våra levande landskap, 99-0240410-3. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219160. ISBN 91-20-06274-5 (inb.)
Vidare läsning
- Roth, Stig; Scander Ralph (1976). Göteborg: uppkomst och äldre historia : en orientering. Lilla Göteborgsserien, 99-0146311-4 ; 6 (5., omarb. uppl. /bearb. av Ralph Scander). Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 127477
- Schånberg, Sven (1981). Göteborg. Våra levande landskap, 99-0240410-3. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219160. ISBN 91-20-06274-5 (inb.)
- Veenstra, Raimond (2008). ”Göteborgs första handelskompani (1606-1611): vem och varför?”. Göteborg förr och nu 2008(32),: sid. 107-140. ISSN 0348-2189.
- Veenstra, Raimond (2006). ”Var Karl IX:s Göteborg en holländsk koloni?: en källkritisk diskussion utifrån bland annat nederländska källor”. Göteborg förr och nu 2006(31),: sid. 115-130. 0348-2189. ISSN 0348-2189. Libris 10303831
| |||||||
| ||||||||||||||||||
