I dagens artikel ska vi fördjupa oss i Gudhems härad, ett ämne av stor relevans idag. Gudhems härad är en aspekt som har fått betydelse inom olika områden, från politik till populärkultur. Under åren har Gudhems härad varit föremål för debatt och analys, och i den här artikeln kommer vi att utforska dess olika aspekter och dess påverkan på samhället. Genom historien har Gudhems härad spelat en grundläggande roll i att forma den värld vi känner idag, och därför är det avgörande att förstå dess inflytande i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att undersöka hur Gudhems härad har utvecklats över tiden och fortsätter att generera intresse idag. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Gudhems härad!
Gudhems härad var ett härad i östra Västergötland, som numera utgör en del av Skövde kommun, Falköpings kommun och Skara kommun. Häradets areal var 390,92 kvadratkilometer varav 374,72 land. [1] 1680 var tingsstället i Stenstorp för att 1686 flytta till Segerstorp och 1701 till Torbjörntorp till 1717. Mellan 1726 och 1737 var tingsstället i Ranstad. Från 1758 var tingsstället åter i Torbjörntorp för att 1782 flytta till Falköping. Från 1885 var tingsstället Stenstorp som var kvar till 1938 då det flyttade till Skövde.
I Falköpings kommun
I Skövde kommun
I Skara kommun
Häradet hörde mellan 1634 och 1998 till Skaraborgs län, därefter till Västra Götalands län. Församlingarna i häradet tillhörde Skara stift.
Häradets socknar hörde till följande fögderier:
Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:
|