Terry Riley
Ämnet Terry Riley är av stor betydelse i dagens samhälle. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess relevans i historien eller dess påverkan på mänsklig utveckling, väcker Terry Riley mångas intresse och nyfikenhet. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Terry Riley på djupet, analysera dess ursprung, dess utveckling över tid, dess inverkan på olika områden och dess relevans idag. Genom ett detaljerat och uttömmande tillvägagångssätt hoppas vi kunna erbjuda en komplett och berikande översikt av Terry Riley, så att våra läsare bättre kan förstå dess betydelse och inverkan i dagens värld.
| Terry Riley | |
.png) | |
| Född | 24 juni 1935 (89 år) Colfax, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | San Francisco State University University of California, Berkeley University of San Francisco New Hope Christian College  |
| Sysselsättning | Kompositör, filmmusikkompositör, pianist, gravör |
| Arbetsgivare | Mills College |
| Barn | Gyan Riley (f. 1977) |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet | |
| Webbplats | terryriley.net/ |
| Redigera Wikidata | |
Terry Riley, född 24 juni 1935 i Colfax, Kalifornien, USA, är en amerikansk tonsättare som förknippas med minimalismen.
Riley gjorde ett flertal resor till Indien och är influerad av den klassiska indiska musiktraditionen. Han influerades även av en resa i Europa där han under tiden försörjde sig som pianist.
Riley har genom ett långvarigt samarbete med Kronoskvartetten komponerat flera verk för dem, bland annat tretton stråkkvartetter. Improvisation har en central del i hans skapande och musicerande.
Hans förmodligen mest kända verk "in C" (1964) anses av många vara det första minimalistiska verket eller åtminstone det som på allvar ledde till ett genombrott för minimalismen. Verket i sig ställer inga större tekniska krav och det är inte specificerat vilka instrument som det skall framföras på eller hur många musiker som skall delta. Speltiden är inte heller specificerad även om Riley föreslår att det skall ta mellan 45 och 90 minuter att framföra verket. Minimalismen, med en samling av minimala, delvis improviserade/slumpartade, musikaliska element som tillsammans bildar en stor helhet, var en reaktion mot den ökande akademiseringen och elitismen inom västerländsk konstmusik.
Även hans komposition A Rainbow in Curved Air har varit mycket inflytelserik och var en inspirationskälla för The Who då de spelade in albumet Who's Next. Bland annat är låten "Baba O'Riley" döpt som en hyllning till honom.
Diskografi, urval
- In C (1968)
- A Rainbow in Curved Air (1969)
- Church of Anthrax (1970, med John Cale)
- Happy Ending, filmmusik för Joël Santoni's film Les Yeux Fermés
- Persian Surgery Dervishes (1972)
- Atlantis Nath (2002)
Källor
- ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0727178co0047972, läst: 17 oktober 2015.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6514k1q, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: riley-terry-mitchell, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Zentrum für Kunst und Medientechnologie, ZKM person-ID: terry-riley, läst: 30 juni 2022.
- ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 4930, läs online, läst: 4 december 2019.
- ^ läs online, www.npr.org .
- ^ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: terry-riley.