Kampementsbadet
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Kampementsbadet. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att fördjupa oss i höjdpunkterna i Kampementsbadet och dess inverkan på olika områden. Vi kommer att analysera dess inflytande på samhället, dess utveckling över tid och dess möjliga konsekvenser för framtiden. Genom en mängd olika perspektiv och tillvägagångssätt strävar vi efter att erbjuda en heltäckande och berikande syn på Kampementsbadet, med syftet att ge läsaren en djupare och mer kontextualiserad förståelse av detta spännande ämne. Följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa!
Kampementsbadet är ett kommunalt bassängbad vid Sandhamnsgatan 64 på Gärdet i Stockholm.
Beskrivning
Badet, som har sitt namn efter den närbelägna Kampementsbacken, invigdes den 26 juli 1962 och kostade 510 000 kronor att bygga. Anläggningen består av en utomhusbassäng med måtten 25 x 12,5 meter och djup mellan 0,9 och 1,4 meter, en plaskdamm samt en låg entrébyggnad som uppfördes efter ritningar av Stockholms stadsträdgårdsmästare arkitekt Holger Blom.[1] Byggnaden innehåller bland annat omklädningsrum, dusch, toaletter och kiosk. Badet omges av gräsmattor att sola och vila på. Badsäsongen är i regel mellan slutet av maj och början av september. Anläggningen är inte tillgänglighetsanpassad.
Motion om uppvärmning
År 1969 utreddes en ansökan av Stockholms Elverk att bygga ett bergförlagt kärnkraftvärmeverk söder om Värtahamnen (under nuvarande Finlandsparken) som skulle, liksom Ågestaverket, ge Stockholm elkraft och hetvatten till stadens fjärrvärme.[2] I en motion i stadsfullmäktige inlämnad av folkpartisterna Ruth Forsling och Claes Nisell föreslogs att undersöka möjligheterna att nyttja överskottsvärmen från ett eventuellt kärnkraftvärmeverk för uppvärmning av utomhusbad. Tanken var att kraftverkets heta överskottsvatten skulle kunna användas för att värma ett nytt utomhusbad i Lilla Värtan samt även förlänga badsäsongen för Kampementsbadet och Vanadisbadet. Utredningen var i princip positiv till planerna, men när betänkandet kom i juni 1974 var det politiska läget för kärnenergi i Sverige ett annat och något kärnkraftvärmeverk vid Värtahamnen blev det aldrig.
Noter
- ^ Arkitektur- och designcentrum: Förslag till omklädnadsbyggnader med bastu, arkitekt Holger Blom.
- ^ Underground reactors Arkiverad 8 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine., European Nuclear Society (2007).
Källor
- Stockholms stad: Kampementsbadet.
- Motion angående undersökning av möjligheterna att från eventuellt kärnkraftvärmeverk i Värtan leverera hetvatten för utebad vår och höst - Stadsfullmäktige 1969.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kampementsbadet.
| |||||||||||||||||
