Temat Åbomska badet är något som har fångat många människors uppmärksamhet över tid. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på historien eller dess inflytande på människors dagliga liv, har Åbomska badet varit ett ämne för ständig debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Åbomska badet, från dess ursprung till dess utveckling idag. Vi kommer att analysera dess betydelse i olika sammanhang och dess inverkan på människors liv, och erbjuda en komplett och detaljerad vision som gör att vi kan förstå dess relevans i dagens samhälle.
Åbomska badet, (även Åbomska simskolan) var en kallbadsinrättning på Riddarholmen i Stockholm.
Den första siminrättning i Sverige upprättades i Uppsala vid slutet av 1700-talet av astronomen Jöns Svanberg. 1827 öppnades två anläggningar för män vid Riddarholmen, varav den Åbomska siminrättningen av grosshandlare Olof Åbom på en flottbro intill Sundhetskollegiums hus. De båda anläggningarna tävlade med varandra och kom att erbjuda kostnadsfri simskola till ett stort antal medellösa studerande vid stadens högre och lägre skolor.[1] Åbom dog dock redan 1829, och till minne av honom bildades aktiebolaget Åbomska Sim-Skolae-Inrättningen fördelat på 100 aktier i stärbhusets namn. Platsen för badet förhyrdes på 25 år av Stockholms Drätselkommission[2]
Föreståndare och lärare vid badet var under många år fanjunkaren H. S. Söderholtz.[3] Här verkade också Ossian Edmund Borg som pionjär där han undervisade dövstumma elever från Manillaskolan. 1831 promoverades för första gången en dövstum elev till magister på anläggningen.[4] Borg undervisade även kvinnor och härigenom blev Nancy Edberg magister vid skolan 1851.
Den Åbomska badinrättningen upphörde med verksamheten vid mitten av 1800-talet[5] då staden behövde utvidga ångbåtshamnen på platsen.
|