Kalliope

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Kalliope på våra liv och världen omkring oss. Sedan dess uppkomst fram till idag har Kalliope spelat en grundläggande roll inom olika områden, genom att påverka våra beslut, sätt att tänka och agera. Under de kommande sidorna kommer vi att ta en djupgående titt på hur Kalliope har format vårt samhälle, förändrat industrier, främjat social förändring och utmanat våra företablerade uppfattningar. Genom olika perspektiv och konkreta exempel kommer vi att upptäcka hur Kalliope har satt en outplånlig prägel på historien och hur den fortsätter att forma framtiden.

Kalliope. Elfenbensstatyett från mitten av 1600-talet.

Kalliope (grekiska: Καλλιόπη 'skönstämmig' ), med latinsk stavning även Calliope, i latin och svenska betonat på i:et, var i grekisk mytologi elegiens eller kärleksdiktens och den episka poesins musa. Hon är den främsta av muserna och var den som medlade i konflikten om Adonis mellan Afrodite och Persefone. I konsten framställs Kalliope vanligen med en skrivtavla.

Kalliope är dotter till Zeus och Mnemosyne. Hon hade flera söner med Apollon, varav en var sångens gud, Orfeus.

Referenser

  1. ^ ”Kalliope”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kalliope. Läst 5 november 2015.