Uranos
Idag är Uranos ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Uranos blivit en grundläggande aspekt i många individers dagliga liv, vilket påverkar olika aspekter som samhälle, ekonomi, politik och kultur. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i studien och analysen av Uranos, för att bättre förstå dess inflytande och inverkan idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Uranos, från dess historiska ursprung till dess implikationer i den samtida världen, med syftet att ge en heltäckande och uppdaterad vision av detta mycket relevanta ämne.
Uranos (grekiska: Ουρανός, Ouranos) var i den grekiska mytologin en himmelsgud, en personifikation av det allt omslutande och befruktande himlavalvet. Han var son till Gaia och med henne fader till titanerna. Den yngste av dessa, Kronos, stympade sin fader och intog hans plats som världshärskare.[1]
Historia
Kronos konspirerade mot Uranos tillsammans med sin mor Gaia och kastrerade honom. Kronos slängde Uranos könsorgan i havet och skummet som samlades däromkring gav upphov till kärleksgudinnan Afrodite (av grekiskans ord för skum, afro[2]). Därefter tog Kronos makten i universum.[3]
I den romerska mytologin blev Caelus så småningom motsvarigheten till grekernas Uranos.
Släktskap
Se även
Referenser
- ^ Uranos i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ^ "Uranos". NE.se. Läst 15 november 2014.
- ^ Henrikson, Alf (1958). Antikens historier. Stockholm: Bonniers. sid. 218. ISBN 91-0-046026-5