I dagens värld har KOffice blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Med tidens gång har KOffice fått en större betydelse i det moderna samhället och genererat debatter, åsikter och fördjupade studier om dess inverkan och relevans i olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har KOffice fångat uppmärksamheten hos experter, entusiaster och allmänheten, och blivit ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet. I den här artikeln kommer vi att analysera sammanhanget för KOffice och dess inflytande inom olika sfärer, och erbjuda ett heltäckande perspektiv som gör att vi kan förstå dess omfattning och betydelse idag.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
KOffice | |
![]() Bildbehandlingsprogrammet Krita. | |
Utvecklare | Se lista här |
---|---|
Senaste utgåva | 2.2 (2010-06-01) |
Operativsystem | Unix-liknande och GNU/Linux |
Typ | Kontorspaket |
Licens | BSD-licens, GNU GPL och GNU LGPL |
Webbplats | koffice.org |
KOffice är en svit av kontorsapplikationer av KDE. KOffice fungerar på de flesta Unix-varianter, däribland Linux. I och med att version 2 släpptes kommer det också göras tillgängligt för MS Windows och OS X. KOffice är utvecklat med hjälp av Qt från det norska företaget Trolltech och distribueras som öppen källkod. KOffice är fritt att ladda ner från Internet. Många Linuxdistributioner utger även egna färdigpaketerade varianter av KOffice. Sedan 2012 uppdateras inte KOffice.