Joseph Justus Scaliger
I den här artikeln kommer vi att utforska det intressanta livet och arbetet för Joseph Justus Scaliger, en figur som har satt djupa spår i historien. Joseph Justus Scaliger har genom åren spelat en avgörande roll inom olika områden, från vetenskap till konst, politik och samhälle. Hans arv består till denna dag, och hans inflytande är fortfarande påtagligt i många aspekter av det moderna livet. Genom en detaljerad analys av dess bana, prestationer och utmaningar kommer vi att bättre kunna förstå omfattningen av dess inverkan och omfattningen av dess betydelse i det historiska sammanhanget. Följ med oss på denna resa för att upptäcka nyanserna och dimensionerna som gör Joseph Justus Scaliger till en relevant och inspirerande figur för nuvarande och framtida generationer.
| Joseph Justus Scaliger | |
 Joseph Justus Scaliger, 1597. | |
| Född | Joseph Juste Scaliger 5 augusti 1540 Agen, Frankrike |
|---|---|
| Död | 21 januari 1609 (68 år) Leidens kommun |
| Andra namn | I. R. Batavus, Joannes Rutgers, Yvo Villiomarus, Nicolas Vincent och Nicolaus Vincentius |
| Medborgare i | Kungariket Frankrike och Republiken Förenade Nederländerna |
| Utbildad vid | College of Guienne, Universitetet i Paris, Collège de France  |
| Sysselsättning | Historiker, antikvetare, poet, numismatiker, filolog, universitetslärare, arkeolog, översättare, författare, chronologist |
| Befattning | |
| Professor | |
| Arbetsgivare | Genèves universitet Universitetet i Leiden (1593–1609) |
| Föräldrar | Julius Caesar Scaliger |
| Redigera Wikidata | |
Joseph Justus Scaliger, född 5 augusti 1540 i Agen, död 21 januari 1609, var en fransk filolog och kronolog, son till Julius Caesar Scaliger.
Biografi
Scaliger övergick 1562 till protestantismen och innehade 1572-1574 en professur i Genève. Han levde därefter på olika ställen i södra Frankrike och kallades 1593 till professor i vältalighet och poesi vid universitetet i Leiden.
I Nordisk familjebok beskrevs Scaliger som en av både samtidens och eftervärldens största filologer, med storartad divinations- och kombinationsförmåga, i lärdom och genialitet vida överträffande sin far, som han även ärvt de mindre vackra egenskaperna högfärd och stridslystnad av.
Hans arbete De emendatione temporum (1583; bästa uppl. 1629) innehåller det första fullständiga, efter bestämda grundsatser ordnade kronologiska system, så kallade julianska perioden. Ett slags supplement till detta verk är Thesaurus temporum, complectens Eusebii Pamphili chronicon (1606).
Liksom han genom dessa arbeten grundlagt den kronologiska vetenskapen, gav han upphov till numismatiken genom skriften De re numaria (1606). Om hans mångsidighet vittnar Opuscula varia (1610) och Epistolae (1627), bägge författade på latin. Hans Poemata (1615; ny uppl. 1864) har däremot inte tillmätts lika högt värde. Scaliger gav även ut kritiska upplagor av romerska författare.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Scaliger, 2. Joseph Justus, 1904–1926.
- ^ ECARTICO, ECARTICO person-ID: 41072, läst: 1 oktober 2023.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Скалигер Жозеф Жюст”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Joseph Justus Scaliger, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 22816154.
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Joseph-Justus-Scaligertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6183c0k, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2003197404, läst: 30 augusti 2020.
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 29 oktober 2012, Libris-URI: ljx03ww40hhgmxx, läst: 24 augusti 2018.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 802, läst: 19 juni 2019.
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
|