Jorge Amado

I dagens värld är Jorge Amado ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Oavsett om det är ett aktuellt ämne, en framstående figur, en historisk händelse eller något annat viktigt område, har Jorge Amado fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Denna uppmärksamhet beror delvis på den relevans som Jorge Amado har i människors dagliga liv, samt dess inverkan på olika områden, såsom politik, kultur, teknik eller ekonomi. Den här artikeln syftar till att ytterligare utforska innebörden och betydelsen av Jorge Amado, samt ge en detaljerad analys av dess inverkan på dagens samhälle.

Jorge Amado
Född10 augusti 1912[1][2][3]
Itabuna[2], Brasilien
Död6 augusti 2001[1][3][4] (88 år)
Salvador, Brasilien
Medborgare iBrasilien[2][5]
Utbildad vidRättsfakulteten vid Rio de Janeiros federala universitet
SysselsättningFörfattare[2][5][6], poet, journalist[2], politiker[2]
Befattning
Ledamot av Brasiliens deputeradekammare från São Paulo
Brasiliens nationalkongress 38:e mandatperiod (1946–1948)[2]
MakaZélia Gattai
(g. 1945–2001, personens död)
Utmärkelser
Troféu Juca Pato (1969)[6]
Storofficer av Sankt Jakobs Svärdsorden (1980)[7]
Premio Nonino (1984)[8]
Storofficer av Henrik Sjöfararens orden (1986)[7]
Hedersdoktor vid Lyon-II-universitetet (1987)[9]
Prix mondial Cino Del Duca (1990)[10]
Camões pris (1994)[11][5]
Hedersdoktor vid Université Sorbonne Nouvelle (1997)[12][13]
Kommendör av Arts et Lettres-orden
Cidadão Benemérito da Liberdade e da Justiça Social João Mangabeira
Hedersdoktor vid Brasílias universitet[14]
Ordem do Mérito Cultural[15]
Hedersdoktor vid Universitetet i Padua[16]
Stalins fredspris[17]
Lenins fredspris
Namnteckning
Webbplatsjorgeamado.com.br/
Redigera Wikidata

Jorge Amado född 10 augusti 1912 i Ilhéus, Bahia, död 6 augusti 2001 i Salvador de Bahia, var en brasiliansk författare och journalist.

Amado var kommunist och satt flera gånger i fängelse och gick i exil men lyckades också komma in i parlamentet som representant för kommunisterna.

Bland hans tidiga verk märks Mar morto (1935), Terras do sem fim (1942), São Jorge dos Ilhéus (1944) och Seara vermelha (1946). Bland hans senare produktion märks de mycket populära Gabriela, cravo e canela (1958), som 1984 filmades för TV i 132 avsnitt, samt Dona Flor e seus dois maridos (1966), som kom i filmversion av Bruno Barreto 1976.[18]

Bibliografi (utgivet på svenska)

  • Den bloddränkta jorden (översättning från franskan av Olle Moberg, Arbetarkultur, 1951) (Terras do sem fim)
  • Hungerns vägar (översättning från franska upplagan av Olle Moberg, Arbetarkultur, 1952) (Seara vermelha)
  • Guldfruktens land (översättning från franska upplagan av Olle Moberg, Arbetarkultur, 1954) (São Jorge dos Ilhéus)
  • Kärlek och död vid havet (översättning Karin Alin, Folket i bild, 1955) (Mar morto)
  • Gabriela: nejlika och kanel (översättning Karin Alin, Norstedt, 1963) (Gabriela, cravo e canela)
  • Kapten Aragãos bravader (översättning Karin Alin, Norstedt, 1967) (A completa verdade sôbre as discutidas aventuras do commandante Vasco Moscoso de Aragão, capitão de longo curso)
  • Tocaia Grande: där allting började ... (översättning Jens Nordenhök, 1988) (Tocaia Grande)
  • Den tigerrandiga katten och fröken Svala (översättning Gunilla Winberg, Panta rei, 2012) (O gato malhado e a andorinha Sinhã)

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0023764co0047972, läst: 21 juli 2015.
  2. ^ Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 73, ISBN 978-2-221-06888-5.
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jorge-Amadotopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6mp5v10, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  5. ^ Prêmio Camões de Literatura (på portugisiska), läs online, läst: 30 oktober 2024.
  6. ^ TODOS OS VENCEDORES (på portugisiska), läs online, läst: 31 oktober 2024.
  7. ^ Ordens Honoríficas Portuguesas, läs online.
  8. ^ läs online, elcultural.com .
  9. ^ läs online, www.univ-lyon2.fr .
  10. ^ läs online, www.fondation-del-duca.fr , läst: 9 juli 2020.
  11. ^ läs online, www.epdlp.com .
  12. ^ Journal officiel de la République française, läs online.
  13. ^ läs online, www.univ-paris3.fr , läst: 24 juni 2024.
  14. ^ läs online, www.educacional.com.br .
  15. ^ läs online, ifacca.org .
  16. ^ läs online, www.rar.ind.br .
  17. ^ läs online, BBC .
  18. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000