Jordstam

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Jordstam, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Jordstam är ett mångfacetterat ämne som har varit föremål för studier och debatt under lång tid. Genom historien har Jordstam spelat en avgörande roll i olika aspekter av mänskligt liv, från vetenskap till kultur, politik och samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att dyka in i de olika dimensionerna av Jordstam och försöka belysa dess implikationer och inverkan på världen idag. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att försöka erbjuda en fullständig bild av Jordstam och dess relevans idag.

Jordstam är en underjordisk stamdel hos fleråriga växter.[1]

En typ av jordstam är ovanjordisk stam som fortsätter en bit under jord, vilket är vanligt hos fleråriga örter. En annan typ av jordstam, förut kallad rotstock och numera också rhizom, innebär att jordstammen växer vågrätt och ofta förgrenat. Rhizomen är kort och tjock. En långsmal jordstam kallas subol.[1] En mycket kort och rund jordstam kallas knöl eller stamknöl (inte att förväxla med lök eller rotknöl).

I kalla klimat fungerar jordstammar som övervintringsorgan, medan de i varma klimat är ett sätt att överleva torrtider.[1]

Jordstammar kan vara näringslagrande[1] och är då tjocka och ibland ätliga[2]. Flera sådana är kulturväxter – exempelvis ingefära, potatis, jordärtskocka, rabarber och sötpotatis.

Rotskott

Rotskott är oftast inte egentligen rot-skott utan skott just från jordstammar. Roten har mycket liten förmåga att bilda nya stamanlag annat än mycket sällsynt. En underjordisk del som bär bladanlag, fjäll, sidoskott eller knoppar är en jordstam.

Skott från jordstammen är ett viktigt sätt för många arter att fortplanta sig på.[2]

Referenser