Johan Elofsson
I dagens värld har Johan Elofsson blivit ett ämne av ökande intresse för en bred publik. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Johan Elofsson blivit allt mer relevant i våra dagliga liv. Oavsett om det är ett socialt fenomen, en historisk figur eller ett nutida koncept, har Johan Elofsson fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Johan Elofsson och analysera dess inverkan på dagens samhälle. Vidare kommer vi att undersöka dess utveckling över tid och dess roll i olika kulturella sammanhang. Genom denna utforskning hoppas vi kunna belysa vikten och relevansen av Johan Elofsson idag.
| Johan Elofsson | |
| Född | 1200[1] |
|---|---|
| Död | 1300[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Barn | Kristina Johansdotter |
| Föräldrar | Elof |
| Släktingar | Ingrid Elofsdotter (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Elofsson (Elofssönernas ätt), död efter år 1295, var ordensriddare i Tyska orden och därmed en av mycket få till namnet kända svenska ordensriddare. Han blev ordensriddare senast år 1281.
Biografi
Johan Elofsson var son till en östgötsk högfrälseman Elof om vilken man inte vet mycket mer än att han med sin hustru begravdes i Alvastra kloster. Elofsson donerade gods i Östergötland och på Öland till det av hans syster S:ta Ingrid av Skänninge grundade Skänninge nunnekloster.
Familj
Johan Elofsson var gift med Karlsdotter (Fånöätten) (död 1281), dotter till Karl Tjälfvesson (Fånöätten). De fick tillsammans dottern Kristina Johansdotter (död 1293) som var gift med riddaren och riksrådet Birger Persson (Finstaätten).[2]
Källor
Noter
- ^ Johan Elofsson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16214, läs online.
- ^ Wernstedt Folke, red (1957). Äldre svenska frälsesläkter: ättartavlor. Bd 1. H. 1. Stockholm: Riddarhusdirektionen. sid. 28-29. Libris 12871