Idag ska vi prata om Jiří Trnka, ett ämne som har fått relevans de senaste åren på grund av dess påverkan på samhället. Jiří Trnka har fångat uppmärksamheten hos experter och fans och skapat en stor debatt kring dess konsekvenser och konsekvenser. När vi går framåt i den digitala tidsåldern har Jiří Trnka blivit ett återkommande tema inom olika områden, från teknik till samhällsvetenskap. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Jiří Trnka, analysera dess olika perspektiv och dess inflytande på vårt dagliga liv.
Jiří Trnka | |
![]() | |
Född | 24 februari 1912[1][2][3] Plzeň[4][5][6] |
---|---|
Död | 30 december 1969[1][2][3] (57 år) Prag[4][5][6] |
Begravd | Plzeňs centralkyrkogård |
Medborgare i | Tjeckoslovakien och Österrike-Ungern[7] |
Utbildad vid | Prags akademi för konst, arkitektur och design ![]() |
Sysselsättning | Filmregissör[8], tecknare[6], dockskapare[6], grafiker[6], scenograf[6], lärare[6][9], kostymtecknare[10], bildkonstnär[10], filmmanusförfattare[10], regissör[10], skulptör[6], animatör, filmproducent, manusförfattare[11], pedagog, författare, målare[4][6][9], illustratör[4][6][9], dockspelare[4], filmskapare[9] |
Barn | Jiří Trnka (f. 1940) Helena Trösterová-Trnková (f. 1945) Klára Trnková (f. 1949)[12] |
Utmärkelser | |
Nationell artist (1963)[13] H.C. Andersen-medaljen för illustration (1968) Hedersmedborgare av Plzeň (1990)[14] | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Jiří Trnka, född 24 februari 1912 i Pilsen i dåvarande Österrike-Ungern, död 30 december 1969 i Prag i dåvarande Tjeckoslovakien, var en tjeckisk marionettartist, animatör, illustratör och regissör inom animerad film.
Trnka utbildade sig på en yrkesskola i hemstaden, där han träffade sin lärare Josef Skupa som så småningom skulle bli en ledande offentlig person inom den tjeckiska dockfilmen. Skupa var hans mentor, som anförtrodde honom med visst ansvar. Han lyckades övertyga Trnka familj att låta skriva in honom vid den prestigefyllda Konsthögskolan i Prag, där han fullgjorde sin lärlingstid mellan 1929 och 1935.
Med den utbildning han erhållit på konstskolan, och sin erfarenhet av att arbeta i en grafik verkstad, påbörjade Trnka snart en framgångsrik karriär som illustratör. Han anställdes av det Prag-baserade förlaget Melantrich, och hans första illustrerade arbete var Tygr pana Boska ('Herr Boseks tiger') av Vítěslav Šmejc, publicerad 1937.
Trnka verkade speciellt inom dockfilmen. Bland hans flerfaldigt belönade filmer märks Präriens ros (1949), Kejsarens näktergal (1950), Den glada cirkusen (1951), En midsommarnattsdröm (1959) och Ängeln Gabriel och den vackra jungfrun (1964).[15]
Trnka tilldelades 1968 Hans Christian Andersen-priset i kategorin illustratörer.[16]
|