Jevgenij Baratynskij

I dagens värld är Jevgenij Baratynskij ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Sedan dess uppkomst har Jevgenij Baratynskij varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och väckt ett stort intresse. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans vid ett specifikt historiskt ögonblick eller dess inflytande på den kulturella sfären, har Jevgenij Baratynskij lyckats genomsyra olika sfärer av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Jevgenij Baratynskij, och analysera dess betydelse och konsekvenser i olika sammanhang. Följ med oss ​​på denna rundtur i Jevgenij Baratynskij och upptäck nycklarna till att förstå dess relevans idag.

Jevgenij Baratynskij
Född19 februari 1800 (g.s.) (ej angiven kalender, antar juliansk och datum specificerat för både juliansk och gregoriansk kalender)
Mara ​eller ​Maryinka
Död11 juli 1844 (datum specificerat för både juliansk och gregoriansk kalender och ej angiven kalender, antar juliansk) (44 år)
Neapel
BegravdTichvinskojekyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland
SysselsättningPoet
MakaAnastasija Baratynskij
(g. 1826–)
BarnLev Baratynskij (f. 1829)
Nikolaj Baratynskij (f. 1835)
FöräldrarAbram Baratynskij
Namnteckning
Webbplatsbaratynskiy.lit-info.ru/
Redigera Wikidata
Jevgenij Baratynskij

Jevgenij Abramovitj Baratynskij (ryska: Евге́ний Абра́мович Бараты́нский), född 2 mars (n.s.) 1800 i Mara, Tambov, död 11 juli 1844 i Neapel, var en rysk författare.

Baratynskij inträdde 1812 i pagekåren i Sankt Petersburg men reglerades därifrån 1816 på grund av en disciplinär förseelse. 1818 tog han tjänst som menig soldat och vistades som sådan 1820–24 i Finland. Här började han dikta, och skapade förutom en rad lyriska dikter versberättelsen Eda, en känslosam kärlekshistoria med vackra naturskildringar som bakgrund. Baratynskij skattades högt av samtiden, särskilt av sin vän Aleksandr Pusjkin och Anton Delvig. Han mest berömda dikt är Vid Goethes död (1832). Baratynskij blev 1825 officer, lämnade därefter armén som privatman i Moskva och på sina gods. Han avled av slag under en vistelse i Neapel.


Bibliografi (i urval)

  • Eda 1824

Källor

Noter

  1. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969.
  2. ^ Sergej Trubatjov & Sergej Adrianov, Баратынский, Евгений Абрамович, Russkij biografitjeskij slovar', ”... род. 19 февраля 1800 г., в селе Вяжле, Кирсановского уезда Тамбовской губернии...”.
  3. ^ unknown value, Баратынский, Евгений Абрамович, Entsiklopeditjeskij slovar', ”... род. 19 февраля 1800 г. в селе Вяжле Кирсановского у. Тамбовской губ.”.
  4. ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.
  5. ^ Sergej Trubatjov & Sergej Adrianov, Баратынский, Евгений Абрамович, Russkij biografitjeskij slovar'.
  6. ^ unknown value, Баратынский, Евгений Абрамович, Entsiklopeditjeskij slovar'.
  7. ^ Sergej Trubatjov & Sergej Adrianov, Баратынский, Евгений Абрамович, Russkij biografitjeskij slovar', ”... ум. 29 июня (11 июля) 1844 г., в Неаполе.”.
  8. ^ unknown value, Баратынский, Евгений Абрамович, Entsiklopeditjeskij slovar', ”В 1843 году отправился с семейством за границу, посетил Германию, Францию и Италию, в Неаполе внезапно заболел и † 29 июня 1844 г.”.
  9. ^ Большая советская энциклопедия, andra utgåvan, .
  10. ^ Sergej Trubatjov & Sergej Adrianov, Баратынский, Евгений Абрамович, Russkij biografitjeskij slovar', ”Через год тело Баратынского перевезено в Петербург и 30 августа 1845 г. погребено в Александро-Невской лавре, на Лазаревском кладбище, близ могил Гнедича и Крылова.”.
  11. ^ Baratynski, Jewgenij Abramovich, Encyclopædia Britannica 1911.
  12. ^ unknown value, Баратынскій, Entisklopeditjeskij leksikon.
  13. ^ Jevgenij Bobrov, А. С. Пушкинъ въ Казани., Pusjkin i jevo sovremenniki : Materialy o issledovanija, 1905, s. 36, läs online, ”Старшій сынъ извѣстнаго поэта, донынѣ еще здравствующій, Левъ Евгеніевичъ Боратынскій”.
  14. ^ unknown value, Баратынский, Абрам Андреевич, Russkij biografitjeskij slovar'.

Externa länkar

Auktoritetsdata