I dagens värld har Jan Francke blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor runt om i världen. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Jan Francke fått en allt större betydelse i människors dagliga liv, och påverkat områden som utbildning, arbete, politik, hälsa, bland annat. Det är därför det är avgörande att i detalj förstå och analysera hur Jan Francke förändrar och formar världen vi lever i, samt de möjliga implikationer och konsekvenser detta kan få i framtiden. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska inverkan och relevans av Jan Francke idag, såväl som de utmaningar och möjligheter som det innebär för det moderna samhället.
| Jan Francke | |
| Född | 15 mars 1933 |
|---|---|
| Död | 31 januari 2009 (75 år) |
| Utbildning | Jurist |
| Yrke/uppdrag | Kammarrättslagman Kammarrättspresident Ordförande i OECD:s skattekommitté Vice ordförande i Internationella domarunionen Ledamot i Lagrådet Ordförande i Svenska Tennisförbundet Ledamot i Internationella tennisförbundet |
Jan Francke, född 15 mars 1933, död 31 januari 2009. Svensk jurist.
Francke arbetade 1966-1983 vid Finansdepartementet och hade ansvar för skatteavtal mellan Sverige och andra länder. 1983 blev han lagman vid Kammarrätten i Stockholm och 1987 president vid Kammarrätten i Jönköping. Han hade även internationella uppdrag och var 1989-1999 ordförande i OECD:s skattekommitté samt 1998-1999 vice ordförande i Internationella domarunionen. 2003 och 2005 utsågs han till ledamot i Lagrådet och forskade även efter pensionsåldern vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Han var även lovande tennisspelare och besegrade som junior Ulf Schmidt. Efter tenniskarriären fortsatte han som ledare och var ordförande för Svenska Tennisförbundet 1993-1999 samt ledamot i Internationella tennisförbundet 1993-2001.