Jönköpings rådhus
I den här artikeln kommer vi att utforska Jönköpings rådhus i detalj och allt du behöver veta om det. Från dess ursprung till dess relevans idag, genom dess implikationer i olika aspekter av det dagliga livet. Jönköpings rådhus har fångat människor från olika fält och med olika intressen, genererat debatter och reflektioner som berikar det aktuella panoramat. Dessutom kommer vi att undersöka hur Jönköpings rådhus har utvecklats över tiden och dess inverkan på samhället, samt möjliga framtida implikationer som kan uppstå från dess närvaro idag. Gör dig redo att gå in i den fascinerande världen av Jönköpings rådhus!
Jönköpings rådhus är en byggnad på Väster i Jönköping, som inrymmer Jönköpings kommuns centrala förvaltning.
Byggnaden ritades av arkitekten Fridolf Wijnbladh i nyrenässans och uppfördes 1864–1867. Den användes som Högre allmänna läroverket för gossar i Jönköping (numera Per Brahegymnasiet) till 1913, varefter den byggdes om till rådhus enligt stadsarkitekt August Atterströms ritningar, och togs i bruk i november 1914. År 1940 skedde en ombyggnad under Göran Paulis ledning. Parken vid rådhuset kallas Rådhusparken.
Rådhusparken
-
Springbrunn i Rådhusparken, 1866, Fredrik Wilhelm Scholander och Wilhelm Hoffman (1844–1901). -
Axel Wallenbergs staty av Johan Printz i Rådhusparken, 1965.
Källor
Noter
- ^ ”Jönköping under 1900-talet”. Jönköping. http://maltell.se/uppsok/dwmx2/historia/1900talet.htm. Läst 28 mars 2016.
- ^ KulturNav: Wijnbladh, Fridolf (1826–1872)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jönköpings rådhus.
