Isfrun

I dagens värld är Isfrun en fråga som har fångat samhällets uppmärksamhet i stort. Med ett genomslag som överskrider gränser och täcker olika områden har Isfrun blivit ett centralt diskussions- och debattämne. Oavsett om det beror på sitt inflytande på populärkulturen, sin relevans inom affärsområdet eller sin påverkan på det dagliga livet, har Isfrun lyckats positionera sig som en grundläggande del i samtida diskurs. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Isfrun, och analysera dess betydelse, konsekvenser och framtid i en värld som fortsätter att utvecklas i snabb takt.

Isfrun
(fin. Jäärouva)

Mumintrollen-rollfigur
Historia
Första framträdandeTrollvinter (1957)
AliasDen Stora Kölden
(fin. Suuri Pakkanen)
Skapad avTove Jansson
Bostad
HemvärldMumindalen/Ensliga bergen

Isfrun (fin. Jäärouva) är en litterär figur i Tove Janssons romaner om Mumintrollen som introducerades i boken Trollvinter.

Isfrun är en otroligt vacker kvinna som dock är den farligaste varelsen i hela Muminvärlden – till och med Mårran fruktar henne. Hon kallas även för "den Stora Kölden" (fin. Suuri Pakkanen, "den Stora Frosten"), och vid ögonkontakt med Isfrun fryser man till is. Hon besöker Mumindalen en gång varje vinter och gjorde sitt första framträdande i Trollvinter.

Isfrun är en av de få karaktärer som Tove Jansson själv inte har illustrerat. Anledningen var att Jansson ville att läsaren själv skulle skapa en bild av Isfrun (det som Tove Jansson tyckte var vackert skulle kanske inte läsaren tycka vara lika vackert). I Trollvinter beskrivs hon som "vit som stearin med kalla blå ögon".

I tablån "Badhuset", gjord av Tuulikki Pietilä, avbildas Isfrun som en lång blond kvinna med blå ögon iförd en silvervit klänning och brudslöja. Tablån är permanent utställd på museet Mumindalen i Tammerfors. Vidare har avbildningar gjorts i TV-serierna Jul i Mumindalen (avsnittet "Isfrun"), Mumintrollen (avsnittet "Den stora kölden") samt I Mumindalen (avsnittet "Mumintrollet upplever vintern").

Se även

Källor

  1. ^ Tove Jansson (1998 (1957)). Trollvinter. Schildts & Söderströms, Sverige. ISBN 978-9-51-500879-4 
  2. ^ Boel Westin (2007). Tove Jansson - Ord, bild, liv. Schildts Söderströms förlag. ISBN 978-9-51-501672-0 
  3. ^ ”Trollvinter i Mumindalen”. Ssvenska.yle.fi. YLE. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808134943/http://svenska.yle.fi/arkivet/artikkelit/trollvinter_64452.html#media=64454. Läst 4 augusti 2014.