I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Inga Tidblad ur olika perspektiv för att förstå dess inverkan i olika sammanhang och dess relevans idag. Genom historien har Inga Tidblad spelat en avgörande roll i människors liv, genom att påverka deras beslut, övertygelser och handlingar. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka implikationerna av Inga Tidblad i samhälle, politik, vetenskap, kultur och andra relevanta områden. Den här artikeln syftar till att erbjuda en heltäckande bild av Inga Tidblad, ge värdefull information och djupa reflektioner som inbjuder till reflektion och debatt.
Inga Tidblad | |
![]() Inga Tidblad, 1930-tal. | |
Född | Inga Sofia Tidblad 29 maj 1901 ![]() |
---|---|
Död | 12 september 1975 (74 år) Bromma, Stockholm |
Aktiva år | 1921–1974 |
Make | Ragnar Billberg (1924–1930; hans död) Håkan Westergren (1931–1975; hennes död) |
Barn | Lena Billberg Meg Westergren Claes-Håkan Westergren |
Släktingar | Sture Erlandsson (måg), Carl Gustaf Areskoug (morfar) |
IMDb SFDb |
Inga Sofia Westergren, känd under flicknamnet Inga Tidblad, född 29 maj 1901 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 12 september 1975 i Bromma, Västerleds församling, Stockholm, var en svensk skådespelare.
Tidblad var dotter till ingenjören Otto Tidblad och Helga Krumlinde. Hon genomgick 1919–1920 Dramatiska teaterns elevskola och engagerades efter en med hjälp av de Wahl-stipendiet företagen studieresa till Tyskland, Storbritannien och Frankrike vid Svenska Teatern. Inga Tidblad hade då redan tidigare 1920 debuterat på Kungliga Dramatiska Teatern. På Svenska teatern stannade hon till branden 1925, då teatern lades ned. Därefter övergick hon till Vasateatern, där hon var aktiv till 1926, och var därefter 1926–1931 anställd under Brunius-Ekman på Oscarsteatern, där hon var Gösta Ekmans viktigaste motspelerska, och från 1932 var hon en av de ledande skådespelarna vid Dramaten. Med sin charm och humor var hon en duktig lustspelsskådespelare, men hon hade dessutom en intensitet och känsla för psykologi.
Redan under studietiden på elevskolan uppmärksammades Tidblads skådespelarbegåvning. Då Olof Molander 1921 satte upp Shakespeares Stormen fick hon rollen som Ariel, och hyllades för sina insatser av både publik och kritik. På Svenska teatern fick hon till en början främst mindre roller, men 1925 fick hon rollen som Aude i Paul Raynals Graven under triumfbågen mot Gösta Ekman den äldre och Ivan Hedqvist, vilken kom att bli hennes stora genombrott.
Hon spelade allt från Rosalinde i Som ni behagar till titelrollen i Fröken Julie. Till hennes stora framträdanden hör också modern i Lång dags färd mot natt (1956) och fru Alving i Gengångare (1969).
Även om Tidblad främst var teaterskådespelare medverkade hon i flera filmer. Till de mest kända hör Intermezzo (1936), Frånskild (1951) och Pistolen (1973).
När Riksteatern gav Jan de Hartogs Himmelssängen 1953 spelade hon mot sin make Håkan Westergren.
1937 tilldelades hon Litteris et artibus, 1944 var hon den första att ta emot Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning"och 1956 delade hon O'Neill-stipendiet med Lars Hanson.
Tidblad var från 1924 gift med skådespelaren Ragnar Billberg (1899–1930), som dog 30 år gammal efter en filminspelning i Paris, och från 1931 med skådespelaren Håkan Westergren (1899–1981). I första äktenskapet fick hon dottern Lena Billberg (1926–1997), senare gift med översten Sture Erlandsson som var marin- och flygattaché i Bonn. I andra äktenskapet fick hon ytterligare två barn, skådespelarna Meg Westergren (född 1932) och Claes-Håkan Westergren (1935–2020).
Makarna Westergren är begravda på Norra begravningsplatsen i Stockholm.
År | Roll | Produktion | Regi |
---|---|---|---|
1948 | Cyprienne | Vi skiljas Victorien Sardou |
Rune Carlsten |
Kleopatra | Antonius och Kleopatra William Shakespeare |
Alf Sjöberg |
|