I dagens värld är Hyperbel fortfarande ett ämne av stor relevans och debatt. Under många år har Hyperbel varit föremål för studier, analys och reflektion av experter och forskare från olika områden. Dess betydelse har överskridit gränser, generationer och discipliner, och blivit ett ämne av allmänt intresse. Genom historien har Hyperbel väckt mänsklighetens nyfikenhet och intresse och dess genomslag har varit anledning till diskussion och reflektion i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och inverkan av Hyperbel i dagens samhälle, såväl som dess relevans i det förflutna och dess potentiella inflytande i framtiden.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En hyperbel är den geometriska orten för en punkt P i planet, vars avstånd till två givna punkter, brännpunkterna F1 och F2, har en konstant skillnad. Hyperbeln är ett av kägelsnitten.
Hyperbeln, som består av två oändliga grenar, är symmetrisk i förhållande till transversalaxeln, på vilken brännpunkterna ligger, och konjugataxeln. Axlarnas skärningspunkt kallas medelpunkt och genom denna går hyperbelns två asymptoter.
Ett mått på hyperbelns form är dess excentricitet e = c/a, där c är halva avståndet mellan brännpunkterna och a är avståndet från medelpunkten till skärningspunkterna med transversalaxeln. Ju större excentriciteten är desto större är vinkeln mellan asymptoterna.
Väljs sammanbindningslinjen mellan brännpunkterna till x-axel och dess mittpunktsnormal till y-axel, blir hyperbelns ekvation
Om A1 och A2 är skärningspunkterna med x-axeln är
Med
definieras excentriciteten som
Linjerna
är hyperbelns asymptoter.
För den liksidiga hyperbeln är asymptoterna vinkelräta mot varandra.
Tangenten i punkten (x1, y1) är
Normalen i punkten (x1, y1) är
Krökningsradien är
Låt F1 och F2 vara brännpunkterna. Drag en cirkel med godtycklig radie F2A = r med F2 som medelpunkt. Drag sedan cirkeln med radien r-2a där a är avståndet till skärningspunkten med transversalaxeln och med F1 som medelpunkt. Cirklarna skär varandra i C1 och C2 som är punkter på hyperbeln.
Drag från punkten OA = a tangenten AT1 och från punkten OB = b tangenten BT2. Drag en godtycklig linje genom O som skär tangenterna i C och D. Avsätt sträckan OE = OD. Dras PE vinkelrätt mot OE och CP vinkerätt mot PE är P en hyperbelpunkt.
Det kanske enklaste sättet att konstruera en hyperbel när axlarna är givna är att utnyttja Pythagoras sats enligt bild. Om en av axlarna är imaginär så gäller i stället .