Hudiksvalls kommun

Utseende flytta till sidofältet dölj

Hudiksvalls kommun Kommun
Folkets hus med biblioteket i Hudiksvall.
Slogan	Glada Hudik
Hudiksvalls kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Hälsingland
Län	Gävleborgs län
Centralort	Hudiksvall
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	37 619 (2024-03-31)
Areal	4 524,18 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	2 486,81 kvadratkilometer
- därav vatten	2 037,37 kvadratkilometer
Bef.täthet	15,13 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	61°44′00″N 17°07′00″Ö / 61.733333333333°N 17.116666666667°Ö / 61.733333333333; 17.116666666667
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Hudiksvalls domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2379
Anställda	4 375 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2184
GeoNames	2704611
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Hudiksvalls kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är Hudiksvall.

Kusten är flikig med branta, utstickande uddar. Dellebygden med Dellensjöarna har formats efter ett meteoritnedslag för cirka 220–250 miljoner år sedan. Där finns också en av kommunens största sammanhängande jordbruksbygder. Genom kommunen flyter ån Svågan. Våtmarksområden med mossar i olika utvecklingsstadier hittas i sydöstra delarna av kommunen. Kommunen har en lång brukstradition relaterad till vattendragen och skogen i området. I början av 2020-talet har dock service- och tjänstesektorn tagit över som den sektor som har störst betydelse för det lokala näringslivet.

Fram till 1995 var befolkningstrenden positiv, men minskade därefter. Sedan 2010 har trenden återigen varit positiv. Mandatperioden 2018–2022 och 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjuråker, Delsbo, Enånger, Forsa, Hälsingtuna, Hög, Idenor, Nianfors, Njutånger, Norrbo och Rogsta. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, Nianfors landskommun dock först 1869. I området fanns även Hudiksvalls stad från 1582 som 1863 bildade en stadskommun.

I området inrättades den 23 november 1906 Åviks municipalsamhälle som sedan upplöstes vid årsskiftet 1910/1911 när delar av Hälsingtuna landskommun och Idenors landskommun (inklusive municipalsamhällets område) uppgick i Hudiksvalls stad.

Vid kommunreformen 1952 införlivades resten av Idenor med Hudiksvalls stad, samtidigt som följande "storkommuner" bildades: Hälsingtuna (av kommunerna Hälsingtuna och Rogsta), Njutånger (av Nianfors och Njutånger), Enånger (oförändrad), Delsbo (oförändrad), Bjuråker (av Bjuråker och Norrbo) samt Forsa (av Forsa och Hög).

1963 bildades Iggesunds landskommun av Enångers och Njutångers landskommuner. 1965 införlivades Hälsingtuna landskommun i Hudiksvalls stad. Hudiksvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hudiksvalls stad samt landskommunerna Bjuråker, Delsbo, Forsa och Iggesund.

Mellan 1987 och 2007 var kommunen indelad i kommundelsnämnderna Iggesund, Dellenbygden, Forsa och Hudiksvall. År 1996 inrättades även Svågadalsnämnden som är ett försök med lokal demokrati på landsbygden i nordvästra delen av kommunen. Svågadalsnämnden är fortfarande kvar.

Kommunen ingår sedan bildandet i Hudiksvalls domsaga.

Geografi

Kommunen är belägen i de nordöstra delarna av landskapet Hälsingland med Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Söderhamns kommun, i sydväst till Bollnäs kommun, i väster till Ljusdals kommun och i norr till Nordanstigs kommun, samtliga i Gävleborgs län.

Topografi och hydrografi

Berggrunden riktning har gjort att dalar och höjder har en nordvästlig–sydöstlig riktning, vilket är fallet i många norrlandskommuner. Kusten mellan Hudiksvall och Enånger har dock en öst–västlig riktning med branta, utstickande uddar. För cirka 220–250 miljoner år sedan slog en meteorit ned i Hudiksvall och bildade det som nu utgör området kring Dellensjöarna. Det är nu ett bäcken, 22 km i diameter med Dellensjöarna i mitten. En av kommunens största sammanhängande jordbruksbygder finns i Dellenbygden, med centralorten Delsbo. Dellenbygden omfattar mer än 20 byar. I nordvästlig–sydöstlig riktning löper Hudiksvallsåsen som fyller delar av Svågans dalgång ner till Dellensjöarna. Svågan pendlar över Hudiksvallsåsen i partiet mellan Ängebo och Björsarv. Bitvis har ån skurit ner i isälvsmaterialet och bildar terrasser efter dalsidorna, exempelvis mellan Tvärforsen och Brändbo. Våtmarksområden med mossar i olika utvecklingsstadier hittas i sydöstra delarna av kommunen.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.

Hudiksvalls kommun	Hela riket

Naturskydd

År 2022 fanns 45 naturreservat i Hudiksvalls kommun. Av dessa var 20 stycken även klassade som Natura 2000-områden. I ett av reservatet, Bodagrottorna i Iggesund, finns en urbergsgrotta som anses vara den näst längsta i världen. Reservatet bildades 1989 och omfattar fyra hektar. Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Gröntjärn. Reservatet bildades 1978 och omfattar ca 150 hektar. Reservatet beskrivs av Länsstyrelsen i Gävleborgs län som "en märklig isälvsavlagring bildad i samband med inlandsisens avsmältning för cirka &&&&&&&&&&&08500.&&&&&08 500 år sedan".

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Bjuråker-Norrbo, Delsbo, Enånger-Njutångers, Forsa-Högs och Hudiksvallsbygdens.

Distrikt inom Hudiksvalls kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt, vilka motsvarar församlingarna 1999/2000 och till stor del den äldre sockenindelningen:

• Bjuråker
• Delsbo
• Enånger
• Forsa
• Hudiksvall
• Hälsingtuna
• Hög
• Idenor
• Njutånger
• Norrbo
• Rogsta

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tio tätorter i Hudiksvalls kommun.

Nr Tätort Folkmängd 1 Hudiksvall &&&&&&&&&&016081.&&&&&016 081 2 Iggesund &&&&&&&&&&&03419.&&&&&03 419 3 Delsbo &&&&&&&&&&&02185.&&&&&02 185 4 Sörforsa &&&&&&&&&&&01581.&&&&&01 581 5 Näsviken &&&&&&&&&&&&0910.&&&&&0910 6 Njutånger &&&&&&&&&&&&0849.&&&&&0849 7 Enånger &&&&&&&&&&&&0643.&&&&&0643 8 Friggesund &&&&&&&&&&&&0530.&&&&&0530 9 Fredriksfors &&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224 10 Edsta &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223 Centralorten är i fet stil.

Karta

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet.

Efter valet 2014 inleddes förhandlingar mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Centerpartiet valde dock att tacka nej till ett samarbete med Vänsterpartiet med hänvisning till ideologiska skäl. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fick således styra i minoritet. Centerpartiet blev valets stora vinnare 2018. De valde dock att inte ingå i en styrande koalition då de menade att "i den nya majoriteten sätter Socialdemokraterna fortfarande ribban för ledarskapet". Den styrande koalitionen bestod mandatperioden 2018–2022 av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet. Samma koalition fortsätter styra efter valet 2022.

År	Partier
1994–1998	S
1998–2002	S	V
2002–2006	S	V
2006–2010	S	V
2010–2014	C	M	MP	KD	FP
2014–2018	S	V
2018–2022	S	M	MP
2022–2026	S	M	MP

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
Ordförande	S	Sven-Åke Toresen
Förste vice ordförande	M	Håkan Rönström
Andre vice ordförande	C	Jesse Ljung

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	FRK	SD	NYD	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	5	20					16	4	1	3	5 20 16 4 3	49	84,7	42 7
1973	5	20		1			17	2	1	3	5 20 17 2 3	49	88,5	39 10
1976	3	21		1			17	3	1	3	3 21 17 3 3	49	88,9	36 13
1979	4	23					17	3		4	4 23 17 3 4	51	87,9	33 18
1982	4	24	1				14	1	2	5	4 24 14 5	51	88,2	31 20
1985	4	23	2				11	5	1	5	4 23 11 5 5	51	86,0	31 20
1988	4	23	4				12	3	2	3	4 23 4 12 3 3	51	81,9	32 19
1991	3	21	3			2	10	3	4	5	3 21 3 10 3 4 5	51	82,0	30 21
1994	4	24	5				9	2	2	5	4 24 5 9 5	51	82,3	28 23
1998	8	20	4				8	1	4	6	8 20 4 8 4 6	51	76,35	30 21
2002	6	20	3				10	3	4	5	6 20 3 10 3 4 5	51	73,78	30 21
2006	6	20	2				10	2	2	9	6 20 10 9	51	75,59	31 20
2010	5	18	4		2		9	2	2	9	5 18 4 9 9	51	79,43	27 24
2014	6	19	4		5		8	1	1	7	6 19 4 5 8 7	51	82,42	29 22
2018	5	16	2		6		11	1	2	8	5 16 6 11 8	51	83,32	26 25
2022	5	15	2		7		10		3	9	5 15 7 10 3 9	51	81,33	28 23
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022-2026
Ordförande	S	Mikael Löthstam
Förste vice ordförande	M	Adam Rydstedt
Andre Vice ordförande	C	Caroline Schmidt

Övriga nämnder

I nordvästra landsbygdsdelen finns ett försök med lokal demokrati genom en opolitisk kommundelsnämnd, Svågadalsnämnden, som förvaltar skattemedlen för området. Ledamöterna tillsätts genom direkta personval vart fjärde år.

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Social- och omsorgsnämnden	S	Henrik Persson	M	Jonas Holm	C	Karin Hansson
Kultur- och fritidsnämnden	S	Gerd Olsson	M	Emelie Gustafsson	C	Sven Bergström Trolin
Byggnadsnämnden	M	Peter Lagerqvist	S	Susanne Östh	C	Jan-Erik Jonsson
Lärandenämnden	M	Adam Rydstedt	S	Renée Holmberg	C	Anton Stark
Tekniska nämnden	S	Annika Huber	M	Peter Weider	C	Bengt-Åke Nilsson
Överförmyndarnämnden	MP	Andrea Bromhed	S	Lena Gustafsson
Valnämnden		Kerstin Oremark	S	Agneta Brendt

Vänorter

• Kaskö i Finland
• Maribo i Danmark
• Namsos i Norge

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunen har en lång brukstradition relaterad till vattendragen och skogen i området. Kraft och möjligheter till transport kom med vattnet och skogen var den viktigaste råvaran. En såg anlades i Iggesund på 1500-talet. Senare anlades järnbruk, pappersbruk och så småningom massafabrik. Dagens näringsliv bygger på den sågverksrörelse som växte fram under 1800-talets sågverksrörelse och verkstadsindustrins framväxt från mitten av 1900-talet. I början av 2020-talet har dock service- och tjänstesektorn tagit över som den sektor som har störst betydelse för det lokala näringslivet. 17 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin. Bland större företag i kommunen återfanns Iggesund Paperboard AB, Hexatronic Cables & Interconnect System AB och Huddig AB.

Infrastruktur

Transporter

Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och X-trafiks regiontåg mellan Gävle och Sundsvall. Från Hudiksvall sträcker sig riksväg 84 åt väster. I kommunens västra delar avtar länsväg 305 åt norr.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 37 619 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 72:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Hudiksvalls kommun 1970–2020
År			Folkmängd
1970			36 282
1975			36 692
1980			37 538
1985			37 604
1990			38 328
1995			38 708
2000			37 454
2005			37 004
2010			36 849
2015			36 975
2020			37 531

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 532, eller 9,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 36 924 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 106, eller 5,68 % av befolkningen (hela befolkningen: 37 048 den 31 december 2002).

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Hudiksvalls kommun 36 924 personer. Av dessa var 2 978 personer (8,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.

Födelseland
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&033946.&&&&&033 946
2	Finland	&&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382
3	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0343.&&&&&0343
4	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0317.&&&&&0317
5	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0311.&&&&&0311
6	Thailand	&&&&&&&&&&&&0309.&&&&&0309
7	Irak	&&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203
8	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0131.&&&&&0131
9	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0122.&&&&&0122
10	Norge	&&&&&&&&&&&&0111.&&&&&0111
11	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&096.&&&&&096
12	Polen	&&&&&&&&&&&&&095.&&&&&095
13	Syrien	&&&&&&&&&&&&&090.&&&&&090
14	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&089.&&&&&089
15	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&083.&&&&&083
16	Iran	&&&&&&&&&&&&&062.&&&&&062
17	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059
18	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
19	Danmark	&&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036
19	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036
21	Kina	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
22	Somalia	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
25	Island	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03

Kultur

Kulturarv

Kulturarvet är nära sammanbundna med historian som bruksort. Det finns tre anläggningar bevarade från järnbruksepoken. Dessa är Movikens Masugn (1797–1937), Strömbacka Stångjärnssmedja (1753–1923) och Iggesunds Järnverk (1685–1953). På Hornslandet finns fiskeläget Kuggörarna bevarat liksom Hölicks fiskeläge.

Ett annat kulturarv är Hälsingtunastenen, en runsten som står på sin ursprungliga plats vid Hälsingtuna kyrka.

Kommunvapen

Blasonering: I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1.

Ett sigillavtryck med detta motiv finns bevarat från 1580-talet. När vapenbilden skulle fastställas på 1930-talet komponerades den "I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1, med blå beväring.", på inrådan av riksheraldikern. Efter kommunbildningen 1971 fanns, förutom den gamla staden vapen, också vapnen för de gamla landskommunerna Delsbo och Bjuråker att välja mellan, men stadsvapnet registrerades för kommunen i PRV år 1974.

År 2006 bestämde sig kommunen för att förenkla vapnet genom att ta bort den blå beväringen och 2007 registrerades vapnet på nytt hos PRV med den nuvarande blasoneringen.

• Bjuråkers landskommun
  (1966–1970)
• Delsbo landskommun
  (1963–1970)
• Hudiksvalls stad
  (1939–1970)
  Hudiksvalls kommun
  (1971–2006)

Se även

• Personer med anknytning till Hudiksvalls kommun

Källor

1. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.
2. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.
3. ^ Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.
4. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.
5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
6. ^ Hudiksvalls kommun - Årsredovisning 2006 Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
8. ^ ”Hudiksvall - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hudiksvall-(kommun-ingress). Läst 10 december 2022. 
9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 december 2022. 
11. ^ ”Bodagrottorna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/bodagrottorna.html. Läst 11 december 2022. 
12. ^ ”Gröntjärn”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/grontjarn.html. Läst 11 december 2022. 
13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
14. ^ Burman, Julia (16 oktober 2014). ”S och V tar över styret i Hudiksvall”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5992546. Läst 10 december 2022. 
15. ^ Roos, Jimmy (1 oktober 2018). ”Nytt styre i Hudiksvall – blocköverskridande samarbete”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/nytt-styre-i-hudiksvall-s-mp-m. Läst 10 december 2022. 
16. ^ Honkanen, Lari (3 oktober 2022). ”Hudiksvalls nya styre är klart”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/hudiksvalls-nya-styre-ar-klart. Läst 10 december 2022. 
17. ^ ”Kommunfullmäktige”. Hudiksvalls kommun. https://www.hudiksvall.se/Sidor/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunfullmaktige.html. Läst 17 juni 2024. 
18. ^ hudiksvall.se Svågadalsnämnden Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
19. ^ ”Bruksminnen”. www.hudiksvall.se. https://www.hudiksvall.se/Sidor/Uppleva-och-gora/Museer-och-kulturmiljoer/Bruksminnen.html. Läst 10 december 2022. 
20. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. 
21. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
22. ^ Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
23. ^ ”Kuggörens fiskeläge”. Visit Glada Hudik. https://www.visitgladahudik.se/sv/kuggorens-fiskelage. Läst 10 december 2022. 
24. ^ ”Hälsingland”. www.raa.se. https://www.raa.se/kulturarv/runor-och-runstenar/runstenar-i-sverige/halsingland/. Läst 10 december 2022. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Hudiksvalls kommun.Bilder & media
• Hudiksvalls kommun

Hudiksvalls kommun i Gävleborgs län Distrikt Bjuråker · Delsbo · Enånger · Forsa · Hudiksvall · Hälsingtuna · Hög · Idenor · Njutånger · Norrbo · Rogsta Tätorter Delsbo · Edsta · Enånger · Friggesund · Hudiksvall · Iggesund · Njutånger · Näsviken · Sörforsa · Tomta, Näsbyn och Hagen Småorter Bjuråker · Brännås · Finnflo · Fiskeby · Fredriksfors · Gammelsträng · Hamre · Hålsjö · Johannesberg · Lindefallet · Lingarö · Malsta · Mellanbyns fritidsområde · Norrbobyn · Rogsta · Saltvik, Nätvik och Enoksnäs · Smälsk · Storbyn · Svedja · Tosätter · Trogsta · Via och Bro · Vik · Vintergatans fritidsområde · Välsta · Västansjö · Ängebo och Ståläng Övriga orter Arnöviken · Borka · Hede · Hedvigsfors · Håcksta · Hållsta · Idenor · Karlsnäs · Kråkö hamn · Maln · Mikje · Nordenholm · Strömbacka · Ulvsta · Åsak och Hjortsta

Kommuner i Gävleborgs län Bollnäs · Gävle · Hofors · Hudiksvall · Ljusdal · Nordanstig · Ockelbo · Ovanåker · Sandviken · Söderhamn Se även: Lista över Sveriges kommuner