Herrljunga

I dagens artikel ska vi prata om Herrljunga, ett ämne som har fått stor relevans de senaste åren. Herrljunga är ett ämne som har väckt intresse hos experter och människor i alla åldrar, eftersom dess genomslag sträcker sig till olika områden i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Herrljunga, analysera dess historia, dess inflytande idag och möjliga framtidsutsikter. Vidare kommer vi att försöka erbjuda en global vision som låter läsaren förstå vikten av detta ämne i dagens samhälle.

Herrljunga
Tätort
Centralort
Järnvägsplatsen i Herrljunga
Järnvägsplatsen i Herrljunga
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Herrljunga kommun
Distrikt Herrljunga distrikt
Koordinater 58°4′31″N 13°1′26″Ö / 58.07528°N 13.02389°Ö / 58.07528; 13.02389
Area
 - tätort 467 hektar (2023)[3]
 - kommun 509,52 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 4 113 (2023)[3]
 - kommun 9 497 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 8,8 inv./hektar
 - kommun 19 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Herrljunga
Postnummer 524 XX
Riktnummer 0513
Tätortskod T4864[4]
Beb.områdeskod 1466TC103 (1960–)[5]
Geonames 2706523
Ortens läge i Västra Götalands län.
Ortens läge i Västra Götalands län.
Ortens läge i Västra Götalands län.
Wikimedia Commons: Herrljunga
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Herrljunga (uttal) är en tätort och centralort i Herrljunga kommun, Västra Götalands län.

Herrljunga är en järnvägsknut där Västra stambanan och Älvsborgsbanan korsas.

Historia

Orten har växt upp vid ån Nossan.

Administrativa tillhörigheter

Herrljunga var och är kyrkby i Herrljunga socken. Efter kommunreformen 1862 låg orten i Herrljunga landskommun och i denna inrättades 24 augusti 1906 municipalsamhället Herrljunga. 1953 ombildades Herrljunga landskommun med municipalsamhället till Herrljunga köping där Herrljunga bebyggelse bara omfattade en mindre del köpingskommunens yta. 1971 uppgick köpingen i Herrljunga kommun med Herrljunga som centralort.[6]

Herrljunga hör och har hört till Herrljunga församling.

Orten ingick till 1927 i Kullings tingslag, därefter till 1934 i Vättle och Kullings tingslag för att sedan till 1971 ingå i Vättle, Ale och Kullings tingslag. Sedan 1971 ingår Herrljunga i Alingsås tingsrätts domsaga.[7]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Herrljunga 1960–2020[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 502
1965
  
3 023
1970
  
3 171
1975
  
3 244
1980
  
3 537
1990
  
3 729 358
1995
  
3 888 371
2000
  
3 783 371
2005
  
3 746 372
2010
  
3 822 371
2015
  
3 982 379
2020
  
4 119 452

Samhället

I centrum finns Herrljunga kyrka och ett K-märkt affärshus, byggt 1910.

Näringsliv

I orten finns bryggeriet Herrljunga Drycker. Star Springs har också verksamhet i centrala Herrljunga.

Bankväsende

Herrljunga folkbank grundades år 1900. [9] Folkbanken bytte år 1904 namn till Herrljunga kreditbolag.[10] År 1907 övertogs kreditkassan av Enskilda banken i Venersborg, som därmed etablerade sig på orten. En ny lokal bank, Herrljunga landtmannabank, grundades 1909. Den uppgick år 1916 i Borås enskilda bank som snart därefter skulle uppgå i Svenska Handelsbanken. Handelsbanken tog senare över Vänersborgsbanken. En kortlivad sparbank, Sparbanken i Herrljunga, grundades 1935 och uppgick redan 1940 i Alingsås sparbank.

Den 30 april 2021 stängde Handelsbanken sitt kontor i Herrljunga.[11] Därefter är Alingsås sparbank ensam bank på orten.

Kända personer från orten

se även Personer från Herrljunga

Se även

Noter

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024, SCB, 21 februari 2025, läs online.
  3. ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 5 mars 2016.
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ Herrljunga folkbank Arkiverad 26 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Borås Tidning, 8 juni 1900
  10. ^ Kreditbolag i st. f. folkbank, Borås Tidning, 25 oktober 1904
  11. ^ Handelsbanken stänger i Herrljunga i april, Borås Tidning, 29 januari 2021
  12. ^ Enligt personartikeln

Externa länkar