Heereswaffenamt

I dagens värld har Heereswaffenamt blivit ett ämne för stort intresse och debatt. Med sina olika aspekter och förgreningar har Heereswaffenamt lyckats fånga uppmärksamheten hos experter och allmänheten. Från dess ursprung till dess implikationer i det moderna samhället har Heereswaffenamt markerat ett före och efter på olika områden. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Heereswaffenamt, fördjupa oss i dess orsaker, effekter och möjliga lösningar. Utan tvekan representerar Heereswaffenamt en utmaning för mänskligheten, men också en möjlighet att reflektera och söka alternativ som bidrar till dess förståelse och eventuella lösning.

Tidigare Heereswaffenamt, Spichernstraße hörn Hertz-Allee, Berlin
Tidigare Heereswaffenamt (gård), Spichernstraße hörn Hertz-Allee, Berlin
En vapenstämpel från Heereswaffenamt

Heereswaffenamt (HWA, tyska ungefär Arméns vapenbyrå) var tidigare ett centrum för forskning och utveckling av vapen, ammunition och materiel inom den tyska armén.

Heereswaffenamt grundades 8 november 1919 som Waffenamt, Vapenbyrån, vid Reichswehrministerium i Berlin; namnet byttes 5 maj 1922 till Heereswaffenamt. Byråns förste chef var översten och senare generallöjtnanten Ludwig Wurtzbacher. I fredstid var byrån direkt underställt arméchefen. Från krigsutbrottet 1 september 1939 lydde man istället under Chef der Heeresrüstung und Befehlshaber des Ersatzheeres (Chefen för arméns rustning och befälhavaren för ersättningsarmén).

Heereswaffenamt omorganiserades ett flertal gånger under andra världskriget. Byrån bestod 1 juli 1944 av en stab med en forskningsavdelning och de sex byråsektionerna Zentralaufgaben (Övergripande uppgifter), Entwicklung und Prüfwesen (Utveckling och testverksamhet), Chefingenieur (Teknisk chefsfunktion), Industrielle Rüstung Waffen und Gerät (Industriell produktion av vapen och utrustning) samt Industrielle Rüstung Munition, Abnahme (Industriell produktion av ammunition och inspektion).

Personalstyrkan varierade i antal mellan 7 000 (1939) och 195 000 (1944) man. Den av general Walter Buhle planerade omorganisationen till Wehrmachtwaffenamt (Krigsmaktens vapenbyrå) kom med anledning av krigssituationen aldrig att genomföras. I mitten av april 1945 omgrupperade större delen av byrån och dess ledning till Sydbayern och upplöstes 27 april 1945.

Ett av de vapensystemen som Heereswaffenamt utvecklade är järnvägsartilleripjäsen Dora.

Heerenwaffenamts uppgifter

  1. Utveckling av nya vapensystem, ny utrustning och ammunition (Entwicklungs- und Prüfwesen)
  2. Massanskaffning av vapen, utrustning och ammunition (Industrielle Rüstung)
  3. Tekniskt underlag, förberedelser och inriktning för industrins massproduktion (Chefingenieur)
  4. Inspektion och besiktning av färdiga vapensystem, utrustning och ammunition

Chefer för Heereswaffenamt

  1. Generallöjtnant Ludwig Wurtzbacher, 8 november 1919-1925
  2. Generalmajor friherre von Botzheim, 1926
  3. Generallöjtnant Max Ludwig, 1926-1939
  4. Generallöjtnant Alfred von Vollard-Bockelberg, 1931-30 november 1933
  5. General Kurt Liese, 1 december 1933-28 februari 1938
  6. Artilleriinspektören general Karl Becker, 1 mars 1938-8 april 1940
  7. Artilleriinspektören general Emil Leeb, 16 april 1940-1 februari 1945
  8. Infanteriinspektören general Walter Buhle, 1 februari 1945-8 maj 1945

Se även

Litteratur

  • Peter Zimmermann: Technik für Rüstung und Krieg. 4. Wehrtechnik und Wehrwissenschaft zwischen den Weltkriegen. (Mitteilungen aus dem Institut für Mechanik 89, 1.) Neubiberg 1989.
  • Helmut Maier: Forschung als Waffe. Rüstungsforschung in der Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft und das Kaiser-Wilhelm-Institut für Metallforschung 1900-1945/48. 2 band. Wallstein, 2007, ISBN 978-3-8353-0109-2.
  • Rüdiger vom Bruch: Wissenschaften und Wissenschaftspolitik. Steiner, Stuttgart 2002, ISBN 3-515-08111-9.