I dagens värld är Högsta domstolen (Finland) fortfarande ett ämne av stort intresse och debatt. Vikten av Högsta domstolen (Finland) har erkänts genom historien, och dess inverkan återspeglas i livets alla områden. Sedan Högsta domstolen (Finland) har det varit ett ämne av stort intresse för samhället i stort och genererat diskussioner och reflektioner inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, social, politisk eller ekonomisk nivå, fortsätter Högsta domstolen (Finland) att vara en relevant fråga som uppmanar oss att reflektera och analysera dess inflytande på våra dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Högsta domstolen (Finland), med syftet att bättre förstå dess omfattning och påverkan på dagens samhälle.
Högsta domstolen | |
Organisationstyp | Domstol |
---|---|
Säte | Norra Esplanaden 3, Helsingfors |
Överordnad | hovrätter |
Inrättad | 1918 |
President | Tatu Leppänen |
Webbplats | www.korkeinoikeus.fi/sv |
Finland |
![]() Denna artikel är en del i serien om: |
|
Konstitution
Statsöverhuvud
Övriga ämnen
|
|
Högsta domstolen (HD) (finska: Korkein oikeus) är i Finland den högsta instansen i det allmänna domstolsväsendet. Ledamöterna kallas justitieråd; de skall vara minst 15 till antalet och utnämns av republikens president. En av ledamöterna skall vara ordförande och har titeln president.
Högsta domstolen skapades 1918, efter att Finland blivit självständigt, med Högsta domstolen i Sverige som förebild.[1] Den förste presidenten var August Nybergh, som satt 1918-1920. Under Finlands tid som en del av Ryssland (1809-1917) fylldes rollen som högsta domstol av justitiedepartementet inom Kejserliga senaten för Finland.
![]() |
![]() |
Lista över justitieråd i Finlands Högsta domstol och deras tillträdesår.
|