I artikeln som vi presenterar nedan kommer vi att utforska Håbrandsartade hajar i detalj och ta upp olika aspekter som gör att vi kan förstå dess betydelse och relevans idag. Från dess ursprung till dess inverkan på samhället, genom dess tillämpningar och möjliga framtida implikationer, kommer vi att uttömmande analysera detta ämne. Genom olika perspektiv och förhållningssätt ska vi försöka belysa Håbrandsartade hajar, i syfte att ge en komplett och fördjupad vision som gör att läsaren får gedigen kunskap om den.
Håbrandsartade hajar | |
![]() | |
Systematik[1] | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Överklass | Broskfiskar Chondrichthyes |
Underklass | Hajar och rockor Elasmobranchii |
Överordning | Hajar Selachii |
Ordning | Håbrandsartade hajar Lamniformes |
Vetenskapligt namn | |
§ Lamniformes | |
Auktor | Berg, 1958 |
Familjer | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Håbrandsartade hajar eller jättehajar (Lamniformes) är en ordning i underklassen hajar. Ordningen omfattar bland annat vithaj, och kännetecknas av två ryggfenor, en stjärtfena, fem gälöppningar, och en mun som sträcker sig längre bak på huvudet än ögonen.[1]
Som trivialnamnet jättehajar antyder är ordningens medlemmar stora hajar som vanligen är längre än 3 meter. Endast krokodilhajen (Pseudocarcharias kamoharai) är liten med en maximallängd av 1,1 meter. Familjen rävhajar har antagligen fler arter än hittills (2018) beskriven.[2]
|