Häkte

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Häkte och utforska dess ursprung, betydelse och relevans idag. Häkte har väckt många människors intresse och nyfikenhet genom tiden och i den här artikeln ska vi försöka belysa alla aspekter som gör den så speciell. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på olika områden har Häkte lämnat ett outplånligt spår som förtjänar att analyseras och förstås på djupet. Följ med oss ​​på denna upptäckts- och kunskapsresa om Häkte, en upplevelse som lovar att bli berikande och avslöjande.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Kronobergshäktet i Stockholm.

Ett häkte är en lokal för tillfälligt frihetsberövande, bland annat för den som häktats av domstol. I Sverige administreras häktena av Kriminalvården. Detta ska inte förväxlas i Sverige med en polisarrest där gripna samt anhållna sitter inlåsta där ansvaret istället ligger hos polisen. En häktning avgörs vid en häktningsförhandling i domstol där högst två veckors häktningstid medges. Om mer tid behövs får en ny häktningsförhandling göras.

Det finns ingen formell övre tidsgräns som talar om hur länge den totala häktningstiden kan vara i Sverige. Sverige har fått kritik från bland andra FN:s antitortyrkommitté då det bland annat i ett fall förekommit häktningstid på fyra år.

I Finland kan en häktad sitta upp till fyra veckor i polisarrest. I Danmark kallas ett häkte för arresthus.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Allt fler häktas – långa häktningar ökar mest, Aftonbladet, Publicerad: 12 februari 2021.
  2. ^ Nya regler ska ge kortare häktningstider, Sveriges Television. Uppdaterad 4 juli 2021. Publicerad 4 juli 2021.
  3. ^ Kalla vissa svenska häktningar för vad de är – tortyr, Expressen. Publicerad 28 oktober 2016.