Ämnet Guvernementet Tambov är av yttersta vikt idag, eftersom det påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Genom historien har Guvernementet Tambov varit föremål för debatt och studier, eftersom dess inflytande sträcker sig till olika områden, från politik till kultur. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i betydelsen av Guvernementet Tambov, dess utveckling över tid och dess relevans i dagens samhälle. Vi kommer att analysera dess inverkan i olika sammanhang och hur den har format hur vi interagerar med omvärlden. Dessutom kommer vi att utforska de möjliga framtida implikationerna av Guvernementet Tambov och hur dess förståelse kan bidra till samhällets utveckling.
Guvernementet Tambov | ||
Тамбовская губернiя | ||
Guvernement i Kejsardömet Ryssland | ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Huvudstad | Tambov | |
Area | 66 587 km² | |
Folkmängd | 3 500 000 (1919) | |
Befolkningstäthet | 53 invånare/km² | |
Idag del av: | Tambov oblast | |
Karta över guvernementet Tambov från 1822.
|
Guvernementet Tambov var ett guvernement i Kejsardömet Ryssland och RSFSR, 1796-1937.
Det hade en areal på 66 587 km2 och hade 3,5 miljoner invånare, till större delen ryssar, i mindre antal mordviner, mesjtjerjaker och tatarer.
Guvernementet var ett slättland, tillhörande "svartjordens" område samt genomskuret av djupa raviner och breda dalar, och ett av Rysslands förnämsta spannmålsproducerande områden. Oka och Don beröra på kortare sträckor guvernementet; i den förra utmynnar Tsna med Moksja; i söder förenar sig Vorona med Dons biflod Choper. Alla var till större delen segelbara.
Handeln var mycket livlig till följd av den stora exporten av spannmål samt nötkreatur och hästar; de förnämsta handelsplatserna var Kozlov, Morsjansk, Tambov, Borisogljebsk och Lebedjan. Industrin var representerad av brännvinsbrännerier, talgsmälterier, sockerbruk och några klädesväverier.