Gun-Britt Sundström

Idag är det obestridligt att Gun-Britt Sundström spelar en avgörande roll i vårt samhälle. Oavsett om det är genom det inflytande det utövar på våra beslut, dess inverkan på den tekniska utvecklingen eller dess relevans i historien, har Gun-Britt Sundström blivit ett centralt ämne för diskussion och debatt. Dess betydelse täcker ett brett spektrum av områden, från politik och ekonomi till kultur och underhållning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Gun-Britt Sundström och dess inflytande på dagens värld.

Gun-Britt Sundström
Gun-Britt Sundström på Bokmässan i Göteborg 2018
Gun-Britt Sundström på Bokmässan i Göteborg 2018
Född19 augusti 1945
Stockholm
YrkeFörfattare, översättare, litteraturkritiker
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1966 –
MakeIan Hamilton
(1989–1997; skilda)

Gun-Britt Sundström, född 19 augusti 1945 i Stockholm, är en svensk författare, översättare och litteraturkritiker.

Biografi

Gun-Britt Sundström blev fil. kand. vid Stockholms universitet 1967 och tog examen vid journalisthögskolan i Stockholm 1969. Hon arbetade som kulturjournalist på Dagens Nyheter 1970–1980 och Stockholms-Tidningen 1981–1983. Vidare var hon stilistisk expert i bibelkommissionen 1980–2000 och styrelseledamot i Svenska språknämnden 1987–2002.

Som författare är Sundström mest känd för Maken (1976), en diskussionsroman om parförhållanden, och För Lydia (1973), som återberättar Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken med handlingen sedd ur kvinnans perspektiv och flyttad sextio år framåt i tiden. Sedan 1990-talet är hon även verksam som översättare av barnböcker och skönlitteratur. Hon har gjort uppmärksammade översättningar av bland andra Jane Austen, Charlotte Brontë, Cora Sandel och Sigrid Undset.

Sundström utnämndes 2003 till hedersdoktor vid Stockholms universitet med en motivering som betonar hennes språkliga lyhördhet och anger att hon genom sin medverkan i bibelkommissionen har kommit att betyda mer för den stilistiska utformningen av Gamla Testamentets text än någon annan enskild svensk författare.[1]

Familj

Gun-Britt Sundström är dotter till lektor Erland Sundström. Hon var gift 1989–1997 med greve Ian Hamilton, ordförande i Genealogiska Föreningen,[2] och de har tillsammans två barn.

Bibliografi

  • 1966 – Student -64
  • 1967 – Oppositionspartiet
  • 1970 – Balkongbok
  • 1970 – Nu kan det sägas! Ett jag-var-där-reportage från journalisthögskolan
  • 1973 – För Lydia
  • 1975 – Lättbok
  • 1976 – Maken, en förhållanderoman
  • 1984 – Klippt och skuret
  • 1984 – Svär inte så förbannat, illustrerad av Eva Eriksson
  • 1985 – Han heter Galjar, illustrerad av Gunilla Kvarnström
  • 1987 – Det underbara dagishemmet, illustrerad av Gunna Grähs
  • 1989 – Ture går till tandläkaren, illustrerad av Gunna Grähs
  • 1993 – Is i magen, eld i baken – vad menas?, illustrerad av Erika Eklund
  • 1993 – Pojken med stålmansdräkten, illustrerad av Gunna Grähs
  • 2008 – Bitar av mig själv: en generationsbok
  • 2013 – Början
  • 2018 – Skrivliv : Från första boken till första barnet

Översättningar (i urval)

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ https://www.forskning.se/2003/05/12/nobelpristagaren-seamus-heaney-en-av-arets-hedersdoktorer-vid-stockholms-universitet/
  2. ^ Sveriges Adels kalender 2010, sid. 331
  3. ^ ”Hedersdoktorer”. Stockholms universitet. 11 april 2019. https://www.su.se/ike/om-oss/priser-utm%C3%A4rkelser/hedersdoktorer-1.215351. Läst 26 maj 2020. 
  4. ^ Intervju med Gun-Britt Sundström - vinnare av Årets översättning 2011 från Adlibris
  5. ^ Motiveringen på Stockholms stadsbiblioteks hemsida. Läst 28 januari 2019
  6. ^ Riksmarskalkämbetet (28 januari 2021). ”Medaljförläningar 28 januari 2021”. Pressmeddelande.

Vidare läsning

  • Svedjedal, Johan (2014). ”Det politiska är personligt : kring Gun-Britt Sundströms romaner”. Ner med allt? : essäer om protestlitteraturen och demokratin, cirka 1965-1975. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 273-288. Libris 14744634. ISBN 9789146225263 

Externa länkar

Auktoritetsdata