Goede tijden, slechte tijden
Goede tijden, slechte tijden är ett ämne som genererat stort intresse och debatt den senaste tiden. Dess relevans påverkar olika områden i det dagliga livet, från politik till populärkultur, inklusive teknik och vetenskap. Med tiden har Goede tijden, slechte tijden blivit en central punkt för diskussion och analys, med olika perspektiv och förhållningssätt som inbjuder oss att reflektera över dess betydelse och möjliga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta dimensionerna av Goede tijden, slechte tijden, såväl som dess inflytande på dagens samhälle.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Goede tijden, slechte tijden (svensk översättning: Goda tider, dåliga tider), även känd som GTST, är den såpopera i Nederländerna som sänts längst. Den startade 1 oktober 1990 och sänds varje kväll på RTL4 i Nederländerna. Såpan är mycket populär och har omkring en miljon tittare. Svenska skådespelaren Alexandra Dahlström medverkade i 15 avsnitt av serien.[1]
Bakgrund
Efter att ha sett såpoperornas succé i USA ville Joop van den Ende 1988 producera en såpopera i Nederländerna. Han bad Reg Watson att skriva ett bra upplägg och också om ett bra namn och hans förslag Good Times Bad Times blev Goede tijden, slechte tijden.
Etablering
Joop van den Ende var missnöjd med Goede tijden, slechte tijden och ville lägga ner serien efter två månader. Stigande tittarsiffror innebar istället att serien förändrades.
Källor
- ^ ”Alexandra Dahlström om att vara kaxig, jättekär och vuxen: Jag har längtat”. Aftonbladet. 9 maj 2009. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article11811878.ab. Läst 21 februari 2013.