Georg Büchner
I dagens värld har Georg Büchner blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Georg Büchner blivit allt viktigare i det moderna samhället. Oavsett om det är ett historiskt fenomen, en framstående personlighet, ett aktuellt ämne eller någon annan relevant aspekt, har Georg Büchner fångat uppmärksamheten hos individer från olika kulturer, åldrar och sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och aspekterna av Georg Büchner, analysera dess inverkan, dess implikationer och dess möjliga återverkningar inom olika områden.
| Georg Büchner | |
 Georg Büchner, . | |
| Född | 17 oktober 1813[1][2][3] Goddelau[4], Tyskland |
|---|---|
| Död | 19 februari 1837[1][2][3] (23 år) Zürich[5] |
| Begravd | Zürich[6] |
| Medborgare i | Storhertigdömet Hessen |
| Utbildad vid | Strasbourgs universitet, Justus-Liebig-Universität Gießen  |
| Sysselsättning | Översättare, revolutionär, författare[7][8], filosof, naturvetare, poet[7], läkarförfattare, dramatiker[7], läkare[7] |
| Noterbara verk | Woyzeck och Dantons Tod |
| Föräldrar | Ernst Büchner Karoline Reuss[9] |
| Släktingar | Luise Büchner (syskon) Ludwig Büchner (syskon) Alexander Büchner (syskon) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Georg Büchner, född 17 oktober 1813 i Goddelau (Riedstadt) vid Darmstadt, död 19 februari 1837 i Zürich, var en tysk författare, revolutionär, filosof, läkare och zoolog. Han var bror till Luise, Ludwig och Alexander Büchner.
Biografi
Mellan 1831 och 1834 studerade Büchner medicin i Strasbourg, Gießen och Darmstadt. Under denna tid deltog han i den republikanska rörelsen i Hessen. Han var medgrundare av ett sällskap för mänskliga rättigheter och författade under våren 1834 det revolutionära flygbladet Der Hessische Landbote, vilket under mottot "Fred åt hyddorna, krig åt palatsen!" ville påverka landsortsbefolkningen att revoltera.
Utöver sin politiska verksamhet fördjupade Büchner sig i den franska revolutionens historia och skrev i början av 1835 revolutionsdramat Dantons död. När han skrev dramat använde han sig av historiska källor, ibland ordagrant, något han även skulle göra i novellen Lenz och i dramafragmentet Woyzeck.
1835 flydde Büchner till Schweiz eftersom han var eftersökt för "deltagande i statsförrädiska handlingar". I Schweiz skrev han den redan nämnda novellen Lenz samt komedin Leonce och Lena. Samtidigt med sitt författarskap arbetade Büchner intensivt på sin disputation om fiskars nervsystem. Büchners främsta mål var inte att verka som författare; han efterstävande en docentur vid universitetet i Zürich. Därför flyttade han dit 1836, och där skrev han sitt sista och mest berömda verk - Woyzeck. I dramat, som bygger på ett autentiskt fall, skildrar Büchner i korta, skarpa scener berättelsen om en fattig soldat som av svartsjuka mördar sin älskade. Verket, som visar Woyzeck som ett offer för fattigdom och samhälleliga förhållanden, har influerat författare in i modern tid, bland andra Bertolt Brecht och Max Frisch, och senast Steve Sem-Sandberg i hans roman Woyzeck från 2019. Büchner insjuknade i tyfus och avled i Zürich 1837.
Operan Wozzeck av Alban Berg bygger, trots stavningen, på Georg Büchners drama.
1923 instiftades Georg Büchner-priset, vilket numera anses som det mest prestigefyllda litteraturpriset i Tyskland.
Bibliografi (utgivet på svenska)
- Leonce och Lena (översättning av Nils Afzelius, Bibliofila klubben, 1949)
- Woyzeck (översättning Nils Afzelius, radioarrangemang av Palle Brunius, Radiotjänst, 1956)
- Dantons död (översättning Per Erik Wahlund, Natur och kultur, 1963)
- Woyzeck (översättning Per Erik Wahlund, Sällskapet Bokvännerna, 1970. Illustrerad utgåva med 24 träsnitt av konstnären Torsten Billman.
- Woyzeck (översättning Tage Aurell, Studentlitteratur, 1972)
- Lenz (översättning: Lars Bjurman, Läslust i samarbete med Symposion, 1988)
- Dramatik och prosatexter (översättning Lars Bjurman, Atlantis, 2013)
Se även
Källor
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6g450h5, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 5766, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Georg-Buchnertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie-ID: buchner-georg.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бюхнер Георг”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 10646805, läs online.
- ^ abART, abART person-ID: 18115, läst: 1 april 2021.
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
Externa länkar
- Büchner, 1. Georg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
|