Gamma Columbae

I dagens värld är Gamma Columbae ett mycket relevant och aktuellt ämne. Allt fler är intresserade av att lära sig om Gamma Columbae och känna till dess historia, inverkan och relevans i samhället. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Gamma Columbae skapat stort intresse inom olika områden, från kultur till vetenskap. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gamma Columbae och dess inflytande på den samtida världen, och erbjuda en omfattande och berikande vision av detta fascinerande och spännande ämne.

Gamma Columbae (γ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildDuvan
Rektascension05t 57m 32,20958s[1]
Deklination-35° 16′ 59,8153″[1]
Skenbar magnitud ()4,366 + 12,664[2]
Stjärntyp
SpektraltypB2.5 IV[3] + G8 V[4]
U–B-0,66[5]
B–V-0,18[5]
VariabeltypKandidat SPB[6]
Astrometri
Radialhastighet ()+24,2 [7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -3,24[1] mas/år
Dek.: +10,21[1] mas/år
Avstånd870 ± 40 lå (270 ± 10 pc)
Detaljer
Massa5,7 ± 0,3 M☉
Radie4,8 ± 0,4 R☉
Luminositet2 070[8] L☉
Temperatur12 904[8] K
Vinkelhastighet96 ± 16 km/s
Ålder23,6 ± 2,0[9] miljoner år
Andra beteckningar
Y Col , BD -35 ° 2612, HD 40494, HIP 28199, HR 2106, SAO 196352.[10]

Gamma Columbae ( γ Columbae, förkortat Gamma Col, γ Col) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en möjlig dubbelstjärna[2] belägen i mellersta delen av stjärnbilden Duvan. Den har en skenbar magnitud på 4,36.[5] och är synlig för blotta ögat. Baserat på årlig parallaxförskjutning beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 870 ljusår (270 parsek) från solen.[1]

Nomenklatur

För tidiga arabiska astronomer bildade Gamma Columbae, tillsammans med Furud (Zeta Canis Majoris), Lambda Canis Majoris, Delta Columbae, Theta Columbae, Kappa Columbae, Lambda Columbae, My Columbae och Xi Columbae asterismen Al Ḳurūd ( ألقرد- al-qird ), ”aporna”.[11]

Egenskaper

Primärstjärnan Gamma Columbae A är en utvecklad[6] underjätte av typ B av spektralklass B2.5 IV.[3] Den är kandidat till att vara en långsamt pulserande stjärna av typ B med en genomsnittlig longitudinal magnetfältstyrka på 94 ± 28 G.[6] Stjärnan har en massa som är nästan sex gånger så stor som solens massa och en radie nära fem gånger solens radie.[6] Den avger över 2 000 gånger mer energi än solen från dess yttre atmosfär vid en effektiv temperatur på 12 904 K.[8] Den beräknade åldern för stjärnan är ca 24 miljoner år.[9]

Följeslagaren Gamma Columbae B med en skenbar magnitud på 12,664[2] är en huvudseriestjärna av typ G av spektralklass G8 V.[4] Den är separerad med 33,8 bågsekunder från primärstjärnan, vilket motsvarar en projicerad fysisk separation av 8 844 AE.[2] Trots dessa stjärnors unga ålder har det inte upptäckts någon emission av röntgenstrålning.[2]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ Gerbaldi, M.; et al. (November 2001), "Binary systems with post-T Tauri secondaries", Astronomy and Astrophysics, 379: 162−184, Bibcode:2001A&A...379..162G, doi:10.1051/0004-6361:20011298.
  3. ^ Hiltner, W. A.; et al. (July 1969), "MK Spectral Types for Bright Southern OB Stars", Astrophysical Journal, 157: 313–326, Bibcode:1969ApJ...157..313H, doi:10.1086/150069.
  4. ^ Huélamo, N.; et al. (July 2000), "X-ray emission from Lindroos binary systems", Astronomy and Astrophysics, 359: 227−241, Bibcode:2000A&A...359..227H.
  5. ^ Johnson, H. L.; Iriarte, B.; Mitchell, R. I.; Wisniewskj, W. Z. (1999), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Commission Lunar and Planetary Laboratory, 4: 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  6. ^ Hubrig, S.; et al. (April 2009), "New magnetic field measurements of β Cephei stars and slowly pulsating B stars", Astronomische Nachrichten, 330 (4): 317, Bibcode:2009AN....330..317H, arXiv:0902.1314 Freely accessible, doi:10.1002/asna.200811187.
  7. ^ Wilson, R. E. (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Carnegie Institution for Science, Bibcode:1953GCRV..C......0W, LCCN 54001336.
  8. ^ McDonald, I.; et al. (2012). "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 427 (1): 343–57. Bibcode:2012MNRAS.427..343M. arXiv:1208.2037 Freely accessible. doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  9. ^ Tetzlaff, N.; et al. (2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410: 190, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, arXiv:1007.4883 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x.
  10. ^ "gam Col -- Variable Star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2016-12-19.
  11. ^ Davis Jr., G. A. (October 1944), "The Pronunciations, Derivations, and Meanings of a Selected List of Star Names", Popular Astronomy, 18: 14, Bibcode:1944PA.....52....8D.

Externa länkar

v • r
Stjärnor i Duvan
Bayer
Variabler
HD
Övriga