Gamla Norrbro
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande ämnet Gamla Norrbro, och utforska dess ursprung, evolution och relevans i dagens samhälle. Sedan starten har Gamla Norrbro spelat en avgörande roll i olika aspekter av vardagen och påverkat allt från kultur och konst till teknik och ekonomi. Under åren har Gamla Norrbro genomgått betydande förändringar och anpassat sig till nya paradigm och utmaningar som har uppstått över tid. Genom en djupgående och detaljerad analys kommer vi att upptäcka de många aspekterna av Gamla Norrbro och dess inverkan på den samtida världen, såväl som de olika perspektiv som finns kring detta viktiga ämne.
Gamla Norrbro (ursprungligen Norrbrogatan) var en gata med två broar på Helgeandsholmen i Stockholm. Gatan försvann när man på 1890-talet rev byggnaderna på Helgeandsholmens västra del för att där uppföra Riksbyggnaderna, det vill säger byggnaderna för Sveriges riksdag och Sveriges riksbank.
Historik
Från Helgeandsholmen sträckte sig på 1600-talet flera broar till Norrmalm respektive Stadsholmen. Huvudbron var Norrbrogatan (senare kallad Gamla Norrbro) som gick i en rak linje mellan västra delen av Gustaf Adolfs torg, förbi kungliga stallet och sedan över till dagens Mynttorget.
Enligt en karta från 1848 hade Gamla Norrbro i sydväst en broförbindelse med Mynttorget medan bron till Gustav Adolfs torg var då riven. Gamla Norrbro, hade på östra sidan Hovstallet och på den västra flera bostadshus (nr. 1, 3, 5, 7, 9 och 11). I anslutning till dessa fastigheter låg åt sjösidan det Lorentzska badet. Om Norrbrogatans gamla sträckning minner idag den diagonala gångvägen över Riksplan framför Riksdagshuset.
Källor
- Dufwa, Arne, red (1985). Trafik, broar, tunnelbanor, gator. Monografier utgivna av Stockholms stad, Stockholms tekniska historia 1. Stockholm: Liber Förlag. sid. 182-184. Libris 513275. ISBN 91-38-08725-1
