Den här gången kommer vi att utforska den fascinerande världen av Gabrielle d'Estrées. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Gabrielle d'Estrées varit föremål för studier, debatt och beundran. Vare sig genom sina insatser inom ett specifikt område, sitt inflytande på populärkulturen eller sin relevans i historien, har Gabrielle d'Estrées satt en outplånlig prägel på världen. I den här artikeln kommer vi att dyka ner i en djup och detaljerad analys av Gabrielle d'Estrées, utforska dess många aspekter och erbjuda ett nytt perspektiv på dess betydelse idag. Gör dig redo att upptäcka allt som finns att veta om Gabrielle d'Estrées!
Gabrielle d'Estrées | |
![]() | |
Född | 1573[1] Bourdaisière slott eller Cœuvres |
---|---|
Död | 10 april 1599[2][3] Paris |
Begravd | Maubuissonklostret |
Medborgare i | Kungariket Frankrike |
Partner | Henrik IV av Frankrike[4][5] Roger de Bellegarde |
Barn | César de Vendôme (f. 1594) Catherine Henriette de Bourbon (f. 1596) Chevalier de Vendôme (f. 1598) stillborn son d'Estrées (f. 1599)[6] |
Föräldrar | Antoine d'Estrées[5] Françoise Babou de La Bourdaisière |
Släktingar | Angélique d'Estrées (syskon) François d'Estrées (syskon)[5] |
Redigera Wikidata |
Gabrielle d'Estrées, född 1571, död 10 april 1599, var en fransk adelsdam, mätress till kung Henrik IV av Frankrike mellan 1589 och 1599.
Gabrielle d'Estrées var sondotter till Jean I d'Estrées och dotter till Françoise Babou de La Bourdaisière.
Den då sjuttonåriga Gabrielle d'Estrées träffade Henrik IV första gången 1590 vid ett tillfälligt besök av Henrik IV på hennes fars slott Cæuvres. Han blev genast förälskad i henne och hon besvarade hans kärlek. Fadern, som ogillade hennes förbindelse, bortgifte henne med en änkling, Nicolas d'Anerval, men äktenskapet blev olyckligt och upplöstes snart.
Henrik själv väntade bara på påvens bifall till skilsmässa från sin gemål Margareta av Valois för att kunna gifta sig med d'Estrées. Hon överhopades med ynnestbevis, blev bl.a. hertiginna de Beaufort, men motarbetades ständigt av Maximilien de Béthune de Sully, fastän hon aldrig missbrukade sitt obegränsade inflytande på kungen. Påskaftonen 1599, då förberedelserna till Henriks skilsmässa var nästan avslutade, avled hon plötsligt i Paris. Det ryktades om giftmord, men dödsorsaken var troligtvis eklampsi.
Av hennes tre barn med Henrik blev César stamfader för huset Vendôme och Henriette Catherine gift med hertigen av Elboeuf. De under hennes namn utgivna Mémoires (1829) härrör troligen inte från henne.[7][8]
Gabrielle d'Estrées är den förmodade huvudpersonen i målningen Gabrielle d'Estrées och en av hennes systrar av en okänd konstnär (målad cirka 1594). Gabrielle sitter i ett bad, och håller (förmodligen) Henriks kröningsring, medan hennes syster sitter intill henne och nyper hennes högra bröstvårta. Henrik gav Gabrielle ringen som ett tecken på sin kärlek strax innan hon dog. Målningen finns på Louvren i Paris[9]
J. M. W. Turner målade en akvarell av "The Palace of the Fair Gabrielle" at Bougival (privat samling, USA.).
|