Vikten av Gabrielle d'Estrées och en av hennes systrar i dagens samhälle är obestridlig. Sedan urminnes tider har Gabrielle d'Estrées och en av hennes systrar varit föremål för uppmärksamhet och studier av experter inom olika discipliner. Oavsett om det är som inspirationskälla, som debattämne eller som huvudperson i historiska händelser har Gabrielle d'Estrées och en av hennes systrar satt en outplånlig prägel på kulturen och det kollektiva medvetandet. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Gabrielle d'Estrées och en av hennes systrar på olika områden och analysera dess relevans idag. Från dess inflytande på konst och litteratur, till dess roll i politik och vetenskap, fortsätter Gabrielle d'Estrées och en av hennes systrar att vara ett föremål för fascination och kontroverser, vilket väcker intresse och reflektion i det samtida samhället.
![]() | |
Konstnär | okänd |
---|---|
Basfakta | |
Tillkomstår | omkring 1594 |
Typ | Olja på pannå |
Mått (h×b) | 96 × 125 cm |
Plats | Louvren, Paris, Frankrike |
Gabrielle d'Estrées och en av hennes systrar (franska: Gabrielle d'Estrées et une de ses sœurs) är en målning av okänd konstnär från omkring 1594.
Målningen porträtterar Gabrielle d'Estrées, som var mätress till den franske kungen Henrik IV. Hon sitter naken i ett badkar, med en ring i handen. Hennes syster sitter också naken bredvid henne i badkaret och håller Gabrielles högra bröstvårta i nypan.[1]
Målningen anses vara målad av en konstnär från Fontainebleauskolan.
Gabrielle d'Estrées träffade Henrik IV 1590 som 17-åring, då Henrik IV kom på besök på faderns slott Cæuvres. Hon blev en av Henrik IV:s många älskarinnor. Fadern ogillade förbindelsen och arrangerade ett äktenskap med Nicolas d'Anerval, vilket blev olyckligt och efter kort tid upplöstes. Henrik IV sökte efter några år påvens bifall till skilsmässa från drottning Marguerite för att kunna gifta sig med Gabrielle. Hon avled dock plötsligt 1599 innan han fick en sådan tillåtelse.
Hon fick tre barn med Henrik IV.
Gesten med att nypa bröstvårtan tolkas ofta som ett symboliskt tillkännagivande av att Gabrielle är havande med sitt första av tre barn med Henrik IV, den blivande hertigen av Vendôme, César de Bourbon (1594–1665).[2] Den ring som Gabrielle håller anses vara Henrik IV:s kröningsring, vilken han antas ha givit till henne som ett tecken på sin kärlek strax före hennes dödsfall.
Under 1900- och 2000-talen har målningen ofta tolkats som en representation av kvinnlig homosexuell kärlek. Den användes 1991 som omslag på den franska tidskriften L’Événement du jeudi för att illustrera en artikel om lesbisk livsstil.[3]
Motivet med den nupna bröstvårtan har återanvänts ett antal gånger i andra sammanhang, ofta med en sexuell eller syndafallsrelaterad betydelse. 1982 syntes den på omslaget till det franska popalbumet Chagrin d'amour, tre år senare i det svenska seriealbumet Pearl. 2002 användes motivet av partiet Die Grünen i Tyskland för en propagandaaffisch för stöd till samkönat äktenskap. Affischen visade två kvinnliga skådespelare i roller som systrarna i målningen. Bland konsthistoriker och -kritiker är uppfattningen om homoerotik i målningen delad.
Under första hälften av 1800-talet hängde målningen på polishuset i Paris, där den hängde ovanför en dörr i en av de salar som allmänheten hade tillträde till. Det var inte bekant hur den hamnat där.
Målningen finns numera på Louvren i Paris.