Välkommen till den fascinerande världen av Frinnaryds församling. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska alla aspekter relaterade till Frinnaryds församling, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Under de kommande raderna kommer vi att upptäcka vad som gör Frinnaryds församling så relevant, vilka trender som är aktuella och vart det är på väg i framtiden. Oavsett om du är expert på Frinnaryds församling eller precis börjat bekanta dig med ämnet, kommer den här artikeln att ge dig en komplett och uppdaterad översikt över allt du behöver veta om Frinnaryds församling. Gör dig redo att fördjupa dig i en kunskaps- och upptäcktsresa om Frinnaryds församling!
Frinnaryds församling Församling | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Aneby kommun[1] |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Linköpings stift |
Pastorat | Aneby pastorat[2] |
Bildad | medeltiden |
Avskild från | Frinnaryds socken (1863) |
Medlemmar | 505 (70 %) ()[3] |
Folkmängd | 718 ()[3] |
Upphov till | Frinnaryds distrikt |
Karta | |
Frinnaryds församlings läge i Jönköpings län. | |
Koordinat | 57°55′46″N 14°49′52″Ö / 57.929333333333°N 14.831055555556°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Koder, länkar | |
Församlingskod | 060405 |
Pastoratskod | 021502 |
Kyrkoarkiv | SE/VALA/00085 |
Webbplats | Församlingens webbplats |
Redigera Wikidata |
Frinnaryds församling är en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ingår i Aneby pastorat. Församlingen ligger i Aneby kommun i Jönköpings län.
Församlingskyrka är Frinnaryds kyrka.
Församlingen har medeltida ursprung
Församlingen var till 1641 annexförsamling i pastoratet Linderås och Frinnaryd och därefter till 1 maj 1930 ett eget pastorat. Från 1 maj 1930 till 1962 var församlingen åter annexförsamling i pastoratet Linderås och Frinnaryd. Från 1962 var denna församling annexförsamling i pastoratet Bredestad, Askeryd, Marbäck, Bälaryd och Frinnaryd som sedan 1998 utökades med Lommaryds, Vireda och Haurida församlingar.[4] Den 1 januari 2006 uppgick Bredestads, Bälaryds och Marbäcks församlingar i Aneby församling, som samtidigt blev moderförsamling i pastoratet.[5]
Ämbetstid[6] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1641–1656 | Nicolaus Svenonis Medelius | –1672 | |
1656–1682 | Ericus Olavi Podolinus | 1605–1682 | |
1683–1698 | Emundus Johannis Wettrenius | 1645–1713 | Senare kyrkoherde i Höreda. |
1698–1720 | Laurentius Laurentii Kraft | 1664–1720 | |
1722–1734 | Daniel Laurentii Törner | 1680–1734 | |
1736–1755 | Zacharias Lidbergius | 1695–1755 | |
Laurentius Olai Fornander | Senare kyrkoherde i Virserum. | ||
1767–1780 | Samuel Mörtling | 1731–1787 | Senare kyrkoherde i Linderås. |
1781–1804 | Samuel Andreæ Palmærus | 1717–1804 | |
Anders Gabriel Fast | Senare kyrkoherde i Virserum. | ||
1815–1850 | Carl Fredrik Fagerlund | 1766–1850 | |
1878–1887 | Erik Rudberg | 1845–1903 |
Ämbetstid[6] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1593–1597 | Haquinus Johannis | –1597 | |
1622–1633 | Sveno Andreae | Senare komminister i Marbäcks församling. | |
Olavus Johannis Sundius | |||
1639–1641 | Olavus Johannis Lindelius | –1657 | Senare komminister i Linderås församling. |
Ämbetstid | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1778-1800 | Samuel Persson | 1754- | Klockare |
1813-1850 | Jonas Andersson | 1781-1857 | Klockare |
1861-1884 | Nils Jakobsson Dahlholm | 1818-1884 | Organist och klockare |
|
|