Fri rörlighet för varor
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Fri rörlighet för varor, och ta upp dess många aspekter och aspekter från ett komplett och detaljerat perspektiv. Fri rörlighet för varor har varit föremål för intresse och studier sedan urminnes tider, och dess inflytande har överskridit gränser och kulturer. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i nyanserna och hemligheterna som Fri rörlighet för varor innehåller, vilket ger läsaren möjlighet att skaffa sig djup och berikande kunskap om detta ämne. Från sitt ursprung till sin samtida evolution har Fri rörlighet för varor lämnat en outplånlig prägel på mänsklighetens historia, och genom denna artikel siktar vi på att reda ut dess mysterier och upptäcka dess inverkan på dagens samhälle.
Fri rörlighet för varor är en av de fyra friheterna inom Europeiska unionen och en central del av den inre marknaden. Den fria rörligheten för varor innebär att varor kan handlas fritt mellan unionens medlemsstater, utan tullavgifter eller kvantitativa restriktioner.
Den fria rörligheten för varor etablerades i flera steg, dels genom upprättandet av en tullunion den 1 juli 1968, dels genom upprättandet av den inre marknaden den 1 januari 1993.
Utöver borttagandet av tullavgifter och andra handelsbarriärer har gemensamma produktregler införts inom den inre marknaden för att underlätta för företag som producerar varor för konsumenter i många olika medlemsstater.
Gemensamma produktbestämmelser och ömsesidigt erkännande
För att underlätta handel av varor på den inre marknaden har ett omfattande regelverk antagits av gemensamma produktbestämmelser inom Europeiska unionen. Regelverket harmoniserar alltifrån handelsnormer för frukt och grönsaker till säkerhetskrav för till exempel leksaker.
Många produktbestämmelser är dock fortfarande helt nationella. Enligt principen om ömsesidigt erkännande ska dock en vara som lagligen saluförs i en medlemsstat även tillåtas säljas i övriga medlemsstater. Endast i vissa undantagsfall kan en medlemsstat hindra försäljningen av en sådan vara, till exempel med hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet. Principen etablerades ursprungligen genom rättspraxis av EU-domstol genom Cassis de Dijon-domen. Principen har sedermera kodifierats i lag genom en förordning som utfärdats av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.
Begränsningar
Begränsningar i den fria rörligheten för varor får göras i enlighet med artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Bestämmelsen tillåter bland annat begränsningar med hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt.
Statliga monopol
Den fria rörligheten för varor förhindrar inte medlemsstaterna från att ha vissa statliga monopol, så länge utformningen av dessa i övrigt överensstämmer med unionsrätten. Exempelvis har både Finland och Sverige statliga monopol på försäljning av alkoholhaltiga drycker.
Se även
Referenser
- ^ ”En marknad, fyra friheter, sexton slutsatser – ekonomiska effekter av EU:s inre marknad”. Kommerskollegium. 28 mars 2015. Arkiverad från originalet den 26 december 2017. https://web.archive.org/web/20171226182700/https://www.kommers.se/publikationer/Rapporter/2015/En-marknad-fyra-friheter-sexton-slutsatser/. Läst 26 december 2017.
- ^ EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat och om upphävande av beslut nr 3052/95/EG
- ^ EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat och om upphävande av förordning (EG) nr 764/2008
- ^ Alcoholic Goods and Sweden The EU Law of Private Imports, Retail Sale, and State Monopolies
Externa länkar
| |||||
|
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |