Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

I nästa artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt varit föremål för studier och intresse för olika discipliner. Genom historien har Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling och påverkat så olika aspekter som kultur, ekonomi, politik och teknik. Genom omfattande analys kommer vi att undersöka de många aspekterna av Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, från dess mest grundläggande aspekter till dess mest samtida implikationer. Gör dig redo att fördjupa dig i en spännande resa som kommer att leda dig att bättre förstå vikten och innebörden av Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i dagens värld.

Denna artikel handlar om det nuvarande grundfördraget med alla ändringsfördrag. För det ursprungliga EU-fördraget från 1957, se Romfördraget.

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget eller FEUF), även känt som funktionsfördraget, är ett av Europeiska unionens två grundfördrag; det andra är fördraget om Europeiska unionen.

EUF-fördraget upprättades ursprungligen genom Romfördraget. Det har sedan dess ändrats ett flertal gånger, bland annat genom fusionsfördraget, europeiska enhetsakten, Maastrichtfördraget, Amsterdamfördraget, Nicefördraget och Lissabonfördraget.

EUF-fördraget reglerar allmänna principer och bestämmelser, institutionella bestämmelser samt unionens inre och yttre åtgärder. Bland annat innehåller fördraget de rättsliga grunderna för när Europaparlamentet och Europeiska unionens råd kan lagstifta.

Se även

Referenser

Noter

Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.