Fredrik Rosencrantz

Numera är Fredrik Rosencrantz ett ämne som har fått stor relevans i det moderna samhället. Sedan dess uppkomst har den genererat en stor debatt inom olika områden, oavsett om det är inom politik, ekonomi, hälsa eller teknik. Fredrik Rosencrantz har fångat uppmärksamheten hos både experter och neofyter, på grund av dess inverkan på människors dagliga liv och utformningen av dagens värld. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Fredrik Rosencrantz, analysera dess implikationer och utmaningar, såväl som de möjliga lösningar som kan uppstå genom att förstå det.

Fredrik Rosencrantz
Född26 oktober 1879
Tomelilla[1], Sverige
Död15 april 1957 (77 år)
Malmö, Sverige
        Medaljer
Banhoppning
Nation: Sverige Sverige
Olympiska spel
Guld Stockholm 1912 Lag
Hästsportsportalen

Fredrik Jakob Tage Ulfstand Rosencrantz, född 26 oktober 1879Örups slott i Benestads församling i Kristianstads län, död 15 april 1957 i Slottsstadens församling i Malmö,[2] var en svensk ryttare.

Efter studentexamen i Ystad 1897 kom han i december 1899 Till Skånska Dragonregementet som officer och utnämndes till löjtnant 1903.

Som ryttare deltog Rosencrantz i de olympiska spel i hopp i Stockholm 1912 där han var med och vann guldmedaljen i laghoppning. Rosencrantz tävlade då för K 6 IF, Ystad. Han red senare dressyr och blev uttagen till dressyrlandslaget till olympiska spelen 1948, men ägaren[vem?] till hästen sålde den strax innan. Han fungerade i många år som domareJägersro.

Frederik Rosencrantz var son till överstelöjtnant, kammarherren Holger Rosencrantz.[3]

Referenser

Noter

  1. ^ Fredrik Rosencrantz Ridsport - Hoppning, Idrottar-ID Sveriges Olympiska Kommitté: f/fredrik-rosencrantz, läst: 8 mars 2019.
  2. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Rosencrantz, Fredrik Jakob Tage Ulfstand
  3. ^ Adliga ätten Rosencrantz nr 1967 på Adelsvapen.com, under tab 7 och tab 10.