I dagens värld är Frederic Prokosch en fråga som har fått stor relevans i samhället. Sedan flera år tillbaka har det varit föremål för debatt och diskussion mellan experter och vanliga människor. Dess inflytande har sträckt sig till flera aspekter av det dagliga livet, som påverkar allt från ekonomi till politik, kultur och teknik. Det är ett ämne som väcker motstridiga passioner och åsikter och som har genererat stort allmänintresse. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Frederic Prokosch och dess inverkan på dagens samhälle, analysera dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar.
Frederic Prokosch | |
![]() Frederic Prokosch, 1952. | |
Född | 17 maj 1906[1] eller 17 maj 1908[2][3] Madison[1], USA |
---|---|
Död | 2 juni 1989 eller 6 juni 1989[3] Grasse[3], Frankrike |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Yale University[1] King's College, Cambridge Haverford College[1] University of Pennsylvania[1] ![]() |
Sysselsättning | Språkvetare, författare[4], översättare[4], poet[4], racquetballspelare, kritiker[4] |
Arbetsgivare | Yale University[1] New York University[1] |
Föräldrar | Eduard Prokosch |
Utmärkelser | |
Guggenheimstipendiet (1937)[1] | |
Redigera Wikidata |
Frederic Prokosch, född 17 maj 1908 i Madison, Wisconsin, USA, död 6 juni 1989 i Plan-de-Grasse, Frankrike, var en amerikansk författare och översättare.
Han blev berömd för sin första roman The Asiatics, en pikaresk om en ung amerikans resa till Asien som lovordades och blev översatt till 17 språk. Han utgav flera böcker som är en blandning av reseskildringar och romaner, samt egen och översatt poesi. Bland hans verk finns även en fiktiv biografi om Lord Byron. Hans sista bok Voices (1983) är en memoar om hans möten med T.S. Eliot och Thomas Mann, vilka hörde till Prokosch beundrare.
Under andra världskriget var Prokosch kulturattaché i Sverige och han blev därefter kvar i Europa till sin död.
|