Frederic Prokosch

I dagens värld är Frederic Prokosch en fråga som har fått stor relevans i samhället. Sedan flera år tillbaka har det varit föremål för debatt och diskussion mellan experter och vanliga människor. Dess inflytande har sträckt sig till flera aspekter av det dagliga livet, som påverkar allt från ekonomi till politik, kultur och teknik. Det är ett ämne som väcker motstridiga passioner och åsikter och som har genererat stort allmänintresse. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Frederic Prokosch och dess inverkan på dagens samhälle, analysera dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar.

Frederic Prokosch
Frederic Prokosch, 1952.
Född17 maj 1906[1] ​eller ​17 maj 1908[2][3]
Madison[1], USA
Död2 juni 1989 ​eller ​6 juni 1989[3]
Grasse[3], Frankrike
Medborgare iUSA
Utbildad vidYale University[1]
King's College, Cambridge
Haverford College[1]
University of Pennsylvania[1]
SysselsättningSpråkvetare, författare[4], översättare[4], poet[4], racquetballspelare, kritiker[4]
ArbetsgivareYale University[1]
New York University[1]
FöräldrarEduard Prokosch
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1937)[1]
Redigera Wikidata

Frederic Prokosch, född 17 maj 1908 i Madison, Wisconsin, USA, död 6 juni 1989 i Plan-de-Grasse, Frankrike, var en amerikansk författare och översättare.

Han blev berömd för sin första roman The Asiatics, en pikaresk om en ung amerikans resa till Asien som lovordades och blev översatt till 17 språk. Han utgav flera böcker som är en blandning av reseskildringar och romaner, samt egen och översatt poesi. Bland hans verk finns även en fiktiv biografi om Lord Byron. Hans sista bok Voices (1983) är en memoar om hans möten med T.S. Eliot och Thomas Mann, vilka hörde till Prokosch beundrare.

Under andra världskriget var Prokosch kulturattaché i Sverige och han blev därefter kvar i Europa till sin död.

Källor

Noter

  1. ^ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: frederic-prokosch.
  2. ^ läs online, hdl.handle.net , läst: 17 januari 2017.
  3. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n50021456, läst: 4 maj 2022.
  4. ^ abART, abART person-ID: 88876, läst: 1 april 2021.

Webbkällor