Freden i Schönbrunn

I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Freden i Schönbrunn, som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Sedan Freden i Schönbrunn har det varit föremål för debatt och analys inom olika områden, inklusive politik, ekonomi, vetenskap och populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Freden i Schönbrunn, såväl som dess inflytande på världen idag. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i de möjliga framtida konsekvenserna av Freden i Schönbrunn och de möjliga lösningar som har föreslagits för att möta de utmaningar det innebär. Gör dig redo att dyka in i en djup och komplett analys av Freden i Schönbrunn!

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Freden i Schönbrunn slöts 14 oktober 1809 sedan Österrike samma år för fjärde gången anfallit Frankrike. Napoleon I lyckades genom snabba förflyttningar och en reorganisering av sin armé slå tillbaka den österrikiska armén vid Eckmühl och senare besegra den fullständigt vid Wagram.

Fredsavtalet skrevs under i slottet Schönbrunn utanför Wien och blev mycket kostsam för Österrike, som fick avträda landområden med en sammanlagd befolkning på över tre miljoner människor och de sista kustområdena förlorades. Landet fick dessutom betala tre miljoner francs i skadestånd till Frankrike; man måste gå med i kontinentalblockaden och erkänna Joseph Bonaparte som kung av Spanien. Dessutom begränsades den framtida österrikiska armén till 150 000 man.