I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Fosgen. Från dess ursprung till dess utveckling idag har detta ämne varit föremål för ständigt intresse av forskare, akademiker och entusiaster. Fosgen har påverkat olika områden i samhället på flera sätt, från politik och ekonomi till populärkultur och underhållning. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som gör Fosgen till ett så relevant ämne idag och dess roll i att forma den samtida världen.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Fosgen | |
![]() ![]() | |
Systematiskt namn | Karbonylklorid |
---|---|
Övriga namn | Diklormetanal |
Kemisk formel | COCl2 |
Molmassa | 98,92 g/mol |
Utseende | Färglös gas |
CAS-nummer | 75-44-5 |
SMILES | ClC(=O)Cl |
Egenskaper | |
Densitet | (vid 0 °C, vätskeform): 1.432 g/cm³ |
Smältpunkt | -118 °C |
Kokpunkt | 8,3 °C |
Faror | |
Huvudfara | ![]() |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Fosgen, även känt som diklormetanal eller karbonylklorid (COCl2), är en färglös och mycket giftig gas. Fosgen upptäcktes 1811 och framställs genom att låta kolmonoxid och klorgas reagera med aktivt kol som katalysator. Fosgen användes under första världskriget som stridsgas. Idag används fosgen vid framställningen av polykarbonat och polyuretan. Fosgens doft har beskrivits som "unken", men även som angenäm, liknande doften av nyslaget hö. Vid inandning kan lungödem uppstå, vilket i sin tur kan leda till bestående funktionsnedsättning i lungorna.
Fosgen som sådant är egentligen inte farligt, men när det kommer i kontakt med fukt, till exempel i lungorna, så avger det saltsyra vilket orsakar skadorna enligt formeln