Forskningsingenjör
Idag är Forskningsingenjör ett högaktuellt ämne som skapar intresse och debatt inom olika områden. Med tidens gång har Forskningsingenjör blivit allt viktigare i dagens samhälle, och dess inflytande märks i olika aspekter av det dagliga livet. Från den personliga sfären till arbetssfären har Forskningsingenjör visat sig vara ett ämne som inte går obemärkt förbi och väcker intresset hos experter, akademiker och människor i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Forskningsingenjör, samt dess inverkan på dagens samhälle.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Forskningsingenjör är en titel som används inom både universitetsvärlden och den offentliga sektorn och näringslivet.
Utanför akademiska världen
Forskningsingenjör är här en titel för personer med ingenjörsbakgrund som arbetar med forskning. Krav på tjänsten, tillsättande och arbetsinnehåll definieras av respektive organisation och kan variera.
Inom den akademiska världen
Forskningsingenjör (även kortare: "foing" alt "1:a foing") är en titel för en universitetsanställning där tjänsten främst innebär tekniska arbetsuppgifter i laboratorier och liknande, främst inom tekniska institutioner.
Behörig att anställas som förste forskningsingenjör (eng. Principal research engineer) är den som avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara sådan examen.
| ||||||||||||||||||||||||||