I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Folkomröstningen om EU-medlemskap i Kroatien 2012 och utforska dess ursprung, inverkan och relevans idag. Från dess uppkomst till dess inflytande inom olika samhällssfärer har Folkomröstningen om EU-medlemskap i Kroatien 2012 spelat en grundläggande roll i att forma vår värld. Genom hela denna detaljerade analys kommer vi att undersöka dess mest relevanta aspekter, såväl som de kontroverser och debatter som den har väckt över tid. Från dess inverkan på populärkulturen till dess inflytande på politik och ekonomi har Folkomröstningen om EU-medlemskap i Kroatien 2012 positionerat sig som ett ämne av oundvikligt intresse för samtida diskurs. Följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa om Folkomröstningen om EU-medlemskap i Kroatien 2012, för att bättre förstå dess betydelse och betydelse i vårt samhälle.
Folkomröstningen om EU-medlemskap i Kroatien 2012 var en folkomröstning som ägde rum den 22 januari2012 i Kroatien. Folkomröstningen behandlade huruvida landet skulle godkänna anslutningsfördraget 2011 eller inte. Anslutningsfördraget reglerar villkoren för Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (EU). Ungefär två tredjedelar (66,27 %) av de röstberättigade röstade för medlemskap, medan en tredjedel (33,13 %) röstade emot. Valdeltagandet uppgick till 43,51 %, vilket kan jämföras med valdeltagandet på drygt 56 % i det kroatiska parlamentsvalet 2011. Alla partier i parlamentet förespråkade ett ja i folkomröstningen.
Opinionsmätningar innan folkomröstningen pekade på att ungefär två tredjedelar avsåg att rösta för medlemskapet, medan en tredjedel avsåg rösta emot. Från regeringens håll var utrikes- och EU-minister Vesna Pusić huvudansvarig för folkomröstningskampanjen.
