Folke A. Nettelblad
I dagens värld är Folke A. Nettelblad ett ämne som har fått stor aktualitet och väckt intresse hos akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Folke A. Nettelblad varit föremål för många debatter och diskussioner om dess inverkan på samhället, ekonomin och politiken. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Folke A. Nettelblad, från dess historiska betydelse till dess inflytande på den samtida världen. Vi kommer att analysera hur Folke A. Nettelblad har format vårt sätt att tänka, agera och förhålla oss till vår miljö och undersöka vilken relevans det har i den moderna världen. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt strävar vi efter att belysa detta fenomen och erbjuda en heltäckande bild av Folke A. Nettelblad och dess innebörd i det aktuella sammanhanget.
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Folke A. Nettelblad | |
| Född | 12 maj 1958 (66 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Läroboksförfattare |
| Redigera Wikidata | |
Folke A. Nettelblad, född 12 maj 1958, är en svensk skribent, läroboksförfattare[1][2] och översättare med bakgrund inom medicin, kemi[3] och molekylärbiologi.
Verksamhet
Nettelblad skriver och översätter, tillsammans med hustrun Karin Nettelblad, populärvetenskap, läroböcker och pressinformation.
Utöver böckerna har Nettelblad skrivit radioföredrag för P1-programmet Värt att veta, artiklar för de populärvetenskapliga tidskrifterna Forskning & Framsteg, Fakta och Illustrerad Vetenskap, vetenskapsmaterial för dagspressen, populär forskningsinformation för Uppsala universitet och artiklar i Nationalencyklopedin. Under 13 år medverkade han i Upsala Nya Tidning med dagliga historiska notiser om jubileer och minnesdagar. Delar av detta material publicerades i bland annat Göteborgsposten, Nerikes Allehanda och Helsingborgs Dagblad.
Bibliografi
- Spektrum Kemi, Liber Utbildning/Almqvist & Wiksell 1995; ny, omarbetad upplaga 2002; tredje upplagan, inklusive separat "lightbok" 2006; fjärde upplagan (inklusive "lightbok") 2013[4]; femte upplagan (inklusive "lightbok") 2022[5]
- Bonniers Teknik, Bonnier Utbildning 1999; (senare upplagor, bearbetade av andra författare, under titeln Teknik Direkt)
- Bonniers Fysik, Bonnier Utbildning 2000; (senare upplagor, bearbetade av andra författare, under titeln Fysik Direkt)
Översättningar (urval)
(Alla tillsammans med Karin Nettelblad)
- Benjamin H. Natelson: Trötthet: fakta och funderingar (tillsammans med Birgitta Evengård) (Studentlitteratur, 2002)
- Ian R. McWhinney: Familjemedicin (Studentlitteratur, 2004)
- Margaret Carruthers: Land, hav och luft (Almqvist & Wiksell, 2005)
- Jacqueline Mitton: Stjärnor och planeter (Almqvist & Wiksell, 2005)
- David Bradley och Ian Crofton: Atomer och molekyler (Almqvist & Wiksell, 2005)
- Chris Woodford: Vetenskapens historia: Gravitation (Almqvist & Wiksell, 2005)
- Jen Green: Vetenskapens historia: Medicin (Almqvist & Wiksell, 2005)
- Chris Woodford och Martin Clowes: Vetenskapens historia: Materia (Almqvist & Wiksell, 2005)
- Mads Werner: Smärtbehandling: Farmakologiska aspekter (Remedica, 2007)
Referenser
- ^ Uppsalapar skriver framtidens kemilärobok (2013-04-20)
- ^ Kemiboken som lästs av hundratusentals Arkiverad 12 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine. (Upsala Nya Tidning, 2018-05-12)
- ^ Bifunctionally catalyzed 1,3‐proton transfer of a propene by a sec‐amidine studied by deuterium isotope effects. A stepwise two‐proton transfer mechanism (J. of Phys. Org. Chem., augusti 1989)
- ^ Smakprov ur Spektrum Kemi, 4:e uppl.
- ^ Smakprov ur Spektrum Kemi, 5:e uppl.
Externa länkar
|