Flaggunderofficer
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Flaggunderofficer, som för närvarande har väckt stort intresse och debatt. Flaggunderofficer är ett ämne som täcker olika aspekter och implikationer, och dess betydelse ligger i dess påverkan på olika områden, från samhälle till ekonomi. Genomgående i denna artikel kommer de olika perspektiven och tillvägagångssätten relaterade till Flaggunderofficer, samt deras möjliga konsekvenser och utmaningar, att analyseras. På samma sätt kommer nuvarande och framtida trender kring detta ämne att utforskas, i syfte att ge en heltäckande och uppdaterad bild av Flaggunderofficer.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Flaggunderofficer var till 1972 en grad i den svenska flottan och kustartilleriet motsvarande fanjunkare i armén. Graden infördes 1761 och bestod till 1824. Den återinfördes 1841 och avskaffades återigen 1972.
Flaggunderofficerare tilltalades med specialbenämningar beroende på den yrkesavdelning de tillhörde. I flottan sålunda: flaggkonstapel, flaggskeppare, flaggstyrman, flaggmaskinist, flaggtelemästare, flaggradiomästare, flaggartillerimästare, flaggskeppsmästare, flaggrustmästare, flaggtorpedmästare och flaggkvartersman. I kustartilleriet: Styckjunkare, flaggjunkare, flaggmaskinist, flaggrustmästare och stabstrumpetare.
-
Gradbeteckning m/1925 för flaggunderofficer (flaggstyrman). Armémuseum.
