Fjädermyggor
I dagens värld är Fjädermyggor ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos många människor inom olika områden. Från politik till vetenskap, genom kultur och samhälle, har Fjädermyggor blivit ett allestädes närvarande och relevant inslag i vardagen. När världen utvecklas och förändras, fortsätter Fjädermyggor att spela en central roll i våra liv och genererar debatter, reflektioner och handlingar som direkt påverkar vår verklighet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Fjädermyggor och dess inflytande på olika aspekter av våra dagliga liv, och erbjuda en djupgående och avslöjande analys av dess betydelse och implikationer på global nivå.
| Fjädermyggor | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Tvåvingar Diptera |
| Underordning | Myggor Nematocera |
| Familj | Fjädermyggor Chironomidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chironomidae | |
| Auktor | Edward Newman, 1834 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Fjädermyggor (Chironomidae) är en familj i ordningen tvåvingar. Den beskrevs 1834 av den engelska entomologen, botanikern och skriftställare Edward Newman (1801–1876). Familjen omfattar 458 släkten, varav fem utdöda.
I Sverige förekommer cirka 620 arter och av dessa betraktas cirka 560 arter som inhemska medan de andra når landet genom årliga vandringar.[1]
Utseende
Vuxna myggor i denna familj har en spenslig kroppsform och en kort snabel som inte är framåtriktad. De sex benen är spensliga, och vid vila hålls det främre benparet vanligtvis upplyft från underlaget. Antennerna är fjäderhåriga hos hannarna, och kranshåriga hos honorna.
Larvstadium
Larverna av fjädermyggor är bottenlevande, och hos flera arter kraftigt rödfärgade på grund av en hög koncentration av hemoglobin, vilket tillåter dem att överleva i vatten med mycket låg syremättnad. Larverna används som bete, till exempel vid mete och pimpelfiske, och säljs under handelsnamnet "röda mygglarver" i torkad, frystorkad eller djupfryst form som foder åt akvariefiskar.
Se även
Referenser
- ^ Nord, Andreas (31 augusti 2018). ”Fjädermyggor”. Fråga en biolog. Lunds universitet. https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/svarm-av-fjadermyggor/. Läst 20 april 2020.
|