Fi Leonis
I dagens värld har Fi Leonis fått obestridlig relevans inom olika samhällsområden. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Fi Leonis blivit ett ämne för frekventa samtal och allmänt intresse. Dess inverkan och inflytande är påtagliga i olika aspekter av det dagliga livet, vilket skapar både debatt och beundran. Det är därför det är viktigt att grundligt utforska fenomenet Fi Leonis, analysera dess implikationer, konsekvenser och möjliga tolkningar. I den här artikeln föreslår vi att vi går in i världen av Fi Leonis för att förstå dess verkliga omfattning och betydelse idag.
| Fi Leonis (φ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lejonet |
| Rektascension | 11t 16m 39,69960s[1] |
| Deklination | +03° 39′ 05,7770″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,46[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A7 IVn[3] |
| U–B | +0,10[2] |
| B–V | +0,22[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -3,0[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -110,37[1] mas/år Dek.: -37,16[1] mas/år |
| Parallax () | 17,71 ± 0,25[1] |
| Avstånd | 184 ± 3 lå (56,5 ± 0,8 pc) |
| Absolut magnitud () | 0,56[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,59[6] M☉ |
| Radie | 2,9[7] R☉ |
| Luminositet | 39[8] L☉ |
| Temperatur | 7 680 ± 261[3] K |
| Vinkelhastighet | 254[3] km/s |
| Ålder | 432[3] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| φ Leo, 74 Leonis, BD-02° 3315, FK5 1292, HD 98058, HIP 55084, HR 4368, SAO 138102.[9] | |
Fi Leonis (φ Leonis, förkortat Fi Leo, φ Leo) är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en skenbar magnitud på 4,46[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 184 ljusår (ca 57 parsek) från solen.
Egenskaper
Fi Leonis är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass A7 IVn[3]. Den har en beräknad massa som är ca 60 procent[6] större än solens massa, en radie som är ca 3[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 39[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 7 700[3] K.
Fi Leonis ligger med planet för stjärnans ekvator nära siktlinjen från jorden,[10] och roterar snabbt med en prognostiserad rotationshastighet på 254 km/s.[3] Den snabba rotationen ger stjärnan en något utbuktad form med en ekvatoriell radie som är 29 procent större än polarradien.[11]
Fi Leonis har nämnts som en skalstjärna, vilket betyder att den har en omgivande skiva av gas i plan med stjärnans ekvator, och kan visa en liten variation.[5] Sporadisk variation av spektra på en tidsskala i minuter upp till månader i varaktighet antyder att fasta, kometkroppar ligger i omlopp runt stjärnan, och kommer tillräckligt nära för att fasta material i dem ska sublimera.[10]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Mermilliod, J.-C. (1986), Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished), SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ Royer, F.; et al. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224.
- ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic Fundamental Stars with Direct Solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W.
- ^ Hauck, B.; Jaschek, C. (February 2000), "A-shell stars in the Geneva system", Astronomy and Astrophysics, 354: 157–162, Bibcode:2000A&A...354..157H.
- ^ David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
- ^ Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics", Astronomy & Astrophysics, 367: 521–24, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
- ^ McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
- ^ "ups Leo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2016-09-29.
- ^ Eiroa, C.; Rebollido, I.; Montesinos, B.; Villaver, E.; et al. (September 14, 2016), "Exocomet signatures around the A-shell star Φ Leo?" (PDF), arXiv.org, Cornell University, arXiv:1609.04263, Bibcode:2016A&A...594L...1E, doi:10.1051/0004-6361/201629514.
- ^ van Belle, Gerard T., Gerard T. (March 2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20 (1): 51, arXiv:1204.2572, Bibcode:2012A&ARv..20...51V, doi:10.1007/s00159-012-0051-2.
