Fenghuang
Idag är Fenghuang ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Fenghuang skapat stort intresse bland experter och allmänheten. Dess inflytande har märkts i olika aspekter av vårt dagliga liv, från politik till ekonomi, inklusive kultur och teknik. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Fenghuang, från dess historiska betydelse till dess roll i den samtida världen. Dessutom kommer vi att analysera de olika perspektiv som finns kring Fenghuang, med syfte att bättre förstå dess omfattning och innebörd i dagens samhälle.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Fenghuang (kinesiska: 鳳凰, pinyin: fènghuáng) är mytologiska kinesiska fåglar med rötter i förhistorisk tid.
Hanen kallas feng och honan huang, men idag bortser man vanligen från den distinktionen och ser fenghuang som en honfågel och feminint pardjur till den maskulina draken. Den översätts rutinmässigt till fenix, eller kinesisk fenix trots att fenghuang inte kan anses vara nära besläktad. I det kejsartida Kina förknippades fenghuang med kejsarinnan (och kejsaren med draken). Idag uppfattas de som allmänt lyckosamma och används ofta som lyckobringande symboler vid bröllop. Liksom mytdjuret qilin beskrivs den ofta med ett utseende bestående av delar från flera olika djur, exempelvis med en tupps näbb, en svalas ansikte, en orms hals, en gås bröst, en sköldpaddas ryggsköld, en hjorts ben och en fisks stjärt.
Hōō är ett uppskattat motiv hos japanska netsukesnidare och andra konsthantverkare i Östasien. Ofta ses Hōō strida mot Kirin, ett annat av de fyra konungadjuren. Ett sådant motiv finns avbildat på det berömda Sensoji-templet i Asakusa.